– Första säsongen magrade jag tio kilo, skrattar Maria Sonntag då hon drar sig till minnes hur det hela startade. Det var ett bra äppelår och det kom in lastbilar med äpplen till musteriet.
Marias Musteri har nu fem år på nacken. Musteriet finns i Pyttis och fungerar i en gammal ladugård. Sonntag började musta äpplen i och med flytten till mannens hemtrakter.
– Huset vi bor i är ursprungligen min mans farföräldrars hus, berättar Maria Sonntag. Huset hade stått tomt i tio år då vi kom hit, trädgården var vildvuxen och jag insåg att vi hade väldigt mycket äppelträd. Närmaste musteri fanns i Isnäs på Lovisasidan, så det var dit jag förde min äppelskörd.
Längs motorvägen, med äpplen i bagageutrymmet, började tanken gro. Den gamla ladugården, den kanske kunde omvandlas till ett musteri? Maria Sonntag kunde inte släppa idén, bokade in ett besök på Bornemanns Musteri i Pargas och beslöt sig efter det besöket att grunda eget.
Äpplen dygnet runt
Maria Sonntag är utbildad kulturproducent, men har aldrig arbetat på kulturfältet. Nyinflyttad i Pyttis, med fyra små barn, surfade hon runt på nätet för att hitta den utrustning hon behövde för sitt musteri.
– Jag hittade det jag behövde i Österbotten, berättar Sonntag. Begagnat hos en person som också hade planerat att musta, men som insåg att just den här utrustningen kanske var lite väl avancerad för honom.
Med utrustningen kom bruksanvisningar på näst intill obegriplig engelska, de var inte till någon större hjälp då Maria skulle bygga upp sitt musteri.
– Min räddning är att min man är händig och väldigt snäll, skrattar Maria.
Tillsammans byggde de ihop musteriet, provkörde det med egna äpplen och sedan var det dags att sätta igång. Det var sommaren 2016, en sommar och höst som gav en otroligt fin äppelskörd.
– Det vällde in äpplen, jag stod i musteriet dygnet runt, säger Maria som nu kan skratta åt minnet.
– Då det kom in lastbilar med äpplen på gården, undrade jag själv också vad jag gett mig in på. Jag hade tänkt köra igång lite försiktigt, testa mig fram, men det var bara att musta. Med fyra små barn, ett musteri som snurrade dygnet runt, är det inte konstigt att att jag tappade de där tio kilona under den första säsongen.
– Kilona kom nog tillbaka, säger Maria. Arbetsbördan visade ändå att jag måste tänka om, planera verksamheten så att den blev mer modern och på så sätt smidigare. Det knepiga med den här verksamheten, det är att varje säsong är olika. Vissa år är fantastiska äppelår och vissa år kommer det inga äpplen alls.
Funktionalitet både för kund och företagare
De hårda plastflaskorna är något många förknippar med mustade äpplen. Flaskorna är dyra, svåra att förvara och besvärliga att tvätta. I Marias Musteri är de här flaskorna ett minne blott, musten tappas upp i praktiska så kallade bag in box-förpackningar i vilka musten håller minst ett år. Då musten också kan pastöriseras behöver man inte frysa in musten.
– Man får också tappa upp musten i egna kärl, berättar Maria Sonntag. Vill kunden ha opastöriserad must, så fixar jag också det. Så långt som möjligt försöker jag tillmötesgå kundens önskemål. Ofta är det som är smidigt för kunden också smidigt för mig.
På Marias Musteri är det möjligt att lämna in äpplen då det passar för kunden. För detta har Maria byggt en mottagningshall där kunderna kan lämna sina äpplen. Vid lämning fyller kunden i sina kontaktuppgifter och önskemål om i hurudana förpackningar musten ska tappas och får sedan ett textmeddelande då musten är färdig att avhämtas. På det här sättet behöver kunden inte passa några tider.
– Det är klart att kunden också får vara här då just hans eller hennes äpplen går genom maskinerna, säger Maria, kunden kan följa med processen genom glasväggen.
På musteriets hemsida finns alla priser på musten i olika förpackningar tydligt utskrivna och på sidan kan kunderna boka mustningstid. Den digitala bokningskalendern är inte behändig enbart för kunderna, den underlättar också Marias privata liv. Genom att reservera tid för privata ärenden, känner Maria att hon har bättre kontroll över också musteriets verksamhet.
Trots möjligheten att boka tid till musteriet över nätet, ringer Marias telefon så gott som hela tiden. Äppelskörden är bra i år.
Sökes: medarbetare och nätverk
– Kom, du ska få titta på något historiskt, säger Maria och stiger in i något som påminner om en liten affär. Det här är min gårdsbutik, skrattar Maria. Det som gör den historisk är att den inte varit öppen en enda dag! Jag skulle gärna anställa en medarbetare som kan hålla igång gårdsbutiken och kanske hjälpa mig i musteriet.
Gårdsbutiken är bara en av idéerna som väntar på att förverkligas. På hyllorna finns ett stort utbud av produkter – aroniasaft, druvsaft, honung och en hälsodryck som innehåller nässlor.
– Jag gillar att pröva mig fram, säger Sonntag. Musten håller mig sysselsatt under tre månader, under årets övriga månader sysselsätter jag mig genom att ta fram nya produkter, jag säljer en del på marknader och har också testa på att delta i några Reko-ringar.
Sonntag har också utbildat sig till trädgårdsmästare och gått en mathantverkarkurs som Novia ordnade. Till vardags arbetar hon också på sin mans företag, som hon själv säger ”som pappersvändare”.
– Jo, det går att få ihop också under de här mest intensiva månaderna på musteriet, säger Maria. I och med att det inte är någon skillnad vilken tid jag gör pappersarbetet, så får jag timmarna att räcka till.
Maria skulle gärna förverkliga fler av sina idéer, men säger att hon saknar det naturliga nätet av vänner och kontakter i sin egen hemtrakt.
– Trots att jag är något av en ensamvarg, skulle det vara fint om vi också här i vår kommun kunde bygga upp ett nätverk av mathantverkare. Jag skulle gärna se att gårdsbutikens hyllor fylldes av också andras varor!
Äpplet den mest betydande frukten
Äpplet spelar huvudrollen i Marias Musteri, men man kan naturligtvis musta också annat.
– Päron fungerar också, de kräver lite mer arbete i och med att de inte flyter som äpplen, de sjunker, säger Maria Sonntag. Man kan också musta morötter, det blir god saft. I fjol fick jag in väldigt mycket vindruvor, det märks att finländarna hakat på trenden att odla också vindruvor. Bär går också att köra igenom mina maskiner, men maskinerna är väldigt svårtvättade efter att jag pressat bär.
En stor del av hobbyodlarnas äppelskörd hamnar på soptippen, något som upprör Maria Sonntag.
– Det är ett sådant slöseri, utbrister Maria. Jag brukar säga det, släng inte era äpplen! Kolla åtminstone med mig först! Om den som vill bli av med sina äpplen bara kan samla ihop äpplena någorlunda rena, så köper jag dem gärna, säger Maria.
Av de frukter som odlas i Finland är äpplet mest betydande, mätt i ekonomiska mått. Den årliga skörden är 10-12 miljoner kilo, i den mängden ingår både hobbyodlarnas och de professionella odlarnas äpplen.
Användningsmöjligheterna är många, äpplet kan torkas, kokas till mos eller marmelad och mustas. Musten går att använda på många sätt, den fungerar i drinkar, den fungerar som vätskebas i skärgårdslimpan, den kan kokas till glögg eller gelé.
En sak är säker, Maria Sonntag kommer inte att ge sig in i ciderbranschen trots att hon gått en kurs i tillverkning av cider.
– Jag tål inte kolsyra, säger Maria, bubblorna känns frätande i min mun.
Telefonen ringer igen och Maria kollar med kunden vilka äpplen det är fråga om. Äpplena är mogna och Maria ber kunden hämta in sin skörd. Det är bråda dagar för musteriägare Sonntag i Pyttis.
