Efter den blöta hösten påmindes många potatisodlare om vikten av att ha dräneringen i skick. Ett annat alternativ för att bättre klara extremväder är att gå in för växelbruk. Det ger många fördelar, säger Mari Lönnqvist, ny ordförande för ÖSP:s potatisutskott.
Förra hösten blev mycket utmanande för i stort sett alla landets jordbrukare. Regnet var ihållande och på en del håll drabbades i synnerhet odlare av stärkelsepotatis mycket hårt.
– När vi tog upp den sista potatisen på senhösten var det verkligen lerigt och vi fick inte upp allt. Men vi drabbades inte så hårt till skillnad från många andra och med tanke på omständigheterna lyckades upptagningen bra för oss, säger Mari Lönnqvist, potatisodlare i Perus, Kristinestad, tillsammans med sambon Jonas Lillgäls, som övertog gården som heter Brännlandet 2019.
Lönnqvist, hemma från Närpes och uppvuxen på en spannmålsgård, tycker inte bara om arbetet som jordbrukare. Hon har också ett intresse för politiska frågor som rör jordbruket och i synnerhet potatissektorn och har därmed valt att engagera sig som förtroendevald.
Under förra året blev hon medlem i ÖSP:s potatisutskott och i november blev hon vald till ordförande.
– Jag blev lite överraskad när jag blev tillfrågad och funderade en stund på svaret. Jag har inte varit med så länge i utskottet, men jag tyckte det var roligt att jag blev påtänkt eftersom jag inte har så lång erfarenhet. Men jag känner att jag har något att ge och att engagera sig gör också att jag bättre kan hänga med i vad som händer i vår bransch, säger hon.
Erfarenhet som växtodlingsrådgivare
Trots att hon inte har långvarig erfarenhet av just potatisodling har hon ett brett kunnande av växtodling. Lönnqvist är utbildad agrolog och arbetade 2015-2019 som växtodlingsrådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet.
– Så jag kan växtodling ganska bra och har ett brett kunnande, konstaterar hon.
ÖSP:s potatisutskott har några möten i året, varav det första äger rum i mars. Några brännheta frågor som kan påverka potatisodlarna negativt finns inte just nu.
Men en fråga som diskuterats under vintern är hur effekterna av växlande väder med torka och mycket regn kan minskas.
– Med tanke på den besvärliga hösten har många funderat på åkrarnas skick och i synnerhet dräneringen. Har man åkrar som behöver åtgärdas är det kanske skäl att fundera på var det behövs kompletteringar, säger Lönnqvist.
Under de senaste åren har många potatisodlare gjort insatser med exempelvis reglerad dränering och också underbevattning. En metod som gör att vattennivån hålls jämnare beroende på vilket väder som råder.
– På vår gård har vi reglerad dränering och underbevattning på en del av arealen. Det har gett resultat, men som odlare finns också andra alternativ som att gå in för mer växelbruk. Genom att inte ha ensidig odling, utan variera växtföljden förbättras åkrarnas struktur mycket.
Satsar på växelbruk
Hon och sambon har själva minskat sin potatisareal något till cirka trettio hektar för att ha en växtföljd. De satsar på vallodling, vilket förbättrar dräneringen, markstrukturen samt också behovet av gödsel.
– Vi har klövervallar som växer snabbt och blir kraftigt och utvecklar ett djupt rotsystem som luckrar upp marken. Vi har också provat på kummin och och effekterna är positiva. Ett växelbruk hjälper mot markpackning och dräneringen har blivit bättre.
– Potatisodlarna har blivit bättre på växelbruk och dränering, men det finns så klart alltid rum för förbättringar, berättar Lönnqvist.
En annan fråga som kommer att bli aktuell är certifieringen, som bland annat Kesko planerar införa i framtiden. När det sker exakt är oklart, men om ett certifieringssystem blir ett krav för att få leverera potatis innebär det ett merarbete för odlaren.
– Certifiering är på kommande och det är en fråga som vi måste bevaka i utskottet. Att certifiera en gård kräver ganska mycket pappersarbete och kostar dessutom. Här blir det viktigt att det inte blir för tungrott för den enskilda odlaren och det får inte heller bli så att certifieringen enbart ger mer utgifter och arbete och inget annat, konstaterar hon.
Lönsamheten har inte varit den bästa för potatissektorn de senaste åren. I likhet med övriga sektorer inom lantbruket har investeringarna minskat dels på grund av dålig lönsamhet och stigande räntor.
– Producentpriserna är en ständig fråga och här blir vi väl aldrig riktigt nöjda. Alla vill ha ett högre pris, men trots att läget är tufft är bönderna ett segt folk som blickar framåt och jag vågar påstå det finns framtidstro. Både jag och min sambo lever på lantbruket och vi skulle inte hålla på om det inte vore lönsamt.
Hoppas på konsulent i Kristinestad
Något som Lönnqvist gärna skulle se är att det hade funnits en potatiskonsulent med fysisk placering i Kristinestad. Så har det inte varit de senaste åren utan ProAgria Lantbrukssällskapets växtodlingsrådgivare Jan-Erik Back har skött den uppgiften på deltid.
– Back är mycket kunnig och har betjänat potatisodlarna i vårt område bra, men det bästa vore att ha en konsulent som finns här fysiskt. Problemet är att man inte har hittat en lämplig kandidat för den posten, vilket är synd.
I mars är det dags för hennes första möte som ordförande. Att hålla i ordförandeklubban känns spännande.
– Lite press har jag väl nog på mig och det tar väl lite tid att känna sig helt bekväm med uppdraget.
Frågan om den låga andelen kvinnor med uppdrag inom producentorganisationerna aktualiseras nu som då. Själv vill hon ställa sig till förfogande för att hon upplever att intressebevakningen är viktig.
– En orsak till att det är färre kvinnor med är för att det överlag är mer män i den här branschen. Men jag tror kvinnor kan tillföra andra perspektiv och idéer. Beslutsfattandet och intressebevakningen gynnas definitivt av att det är mer blandat mellan könen, säger hon.