Högre krav på klimat- och miljösatsningar och kolsänkor kontra utsläpp. Det är många frågor som producentorganisationerna måste bevaka framöver. Det konstaterades på ÖSP:s höstmöte där det också diskuterades ett tryck på att höja medlemsavgifterna.
– Det har varit en utmaning att få förbundets budget i balans. Vi måste börja fundera på nivån på medlemsavgifterna som har varit oförändrade i många år. En orsak till att vi har undvikit en höjning är den dåliga lönsamheten i våra näringar, men väggen börjar komma emot i ganska snabb takt nu, säger ÖSP:s ordförande Tomas Långgård.
Medlemsavgifterna var på agendan i tisdags när ÖSP höll kombinerat vår- och höstmöte på Yrkesakademin i Gamla Vasa där mindre än tio personer deltog fysiskt och cirka hundra via Teams.
– Vi har en stram budget nu och vi måste hålla igen en del. Vi vet att det finns ett ökat tryck på en höjning av medlemsavgifterna det kommande året eller åren, fortsätter ÖSP:s verksamhetsledare Susanne West.
Någon omfattande diskussion om medlemsavgifterna uppstod inte bland mötesdeltagarna. En orsak till det kan vara att virtuella möten tenderar bidra till en lägre aktivitet.
– Det är som ordförande konstigt att stå framför ett tomt auditorium. Men vi har nu genomfört flera möten virtuellt och erfarenheten är att det blir mindre diskussion än på vanliga möten. Huvudsaken nu är ändå att tekniken har fungerat och att vi har kunnat genomföra våra möten, säger Långgård.
Socialiserar fotosyntesen
Men det finns mycket som kommer att diskuteras livligt framöver. Inom EU och nationellt sker det mycket nu som kommer att påverka primärnäringarna.
ÖSP:s viceordförande Niclas Sjöskog tog bland annat upp det faktum att EU nyligen höjde klimatmålen och vill sänka koldioxidutsläppen med 55 procent fram till 2030.
– Det är en bra sak att EU har ambitioner klimatmässigt, men det är tydligt att det ska ske genom att hänvisa till kolsänkor. I praktiken innebär det vårt skogsbruk. Jag påstår att EU eftersträvar att socialisera fotosyntesen genom att göra skogen till en avstjälpningsplats för fossila bränslen.
– Kolsänkorna, det vill säga skogen, tillhör markägarna och det här är något som vi måste bevaka framledes inom ÖSP och SLC. När vi markägare binder kol ska vi också ha nyttan av det – inte samhället, säger Sjöskog.
SLC:s ordförande Mats Nylund fortsatte:
– Världsmeteorologiska institutets generalsekreterare Petteri Taalas hävdar att många länder använder kolsänkor som exempelvis skogen som ett skenredskap i stället för att minska de fossila utsläppen som är ett måste om vi ska minska klimatuppvärmningen.
Mats Nylund gav en jordbrukspolitisk översikt som kan sammanfattas på följande sätt: Grunden för kommande års finansiering av ersättningarna till jordbruket är stabilt. EU:s framtidsbudget för det finska jordbruket 2021-2017 är 6,4 miljarder euro, vilket är 6 procent mer än föregående period.
Han konstaterade också att Finland har lyckats bra i förhandlingarna och att regeringen visat att jordbruket prioriterats.
– Grunden är stabil, men vi kan räkna med högre krav på klimat- och miljösatsningar. Lyssnar man på debatten speciellt inom miljöorganisationer diskuteras främst miljö, klimat och biodiversitet. Samtidigt tycker jag att jordbrukets viktigaste uppgift – att försörja jordens växande befolkning med mat, glöms bort, säger Nylund.
Måste få ersättningar för ökade krav
Historiskt finns det flera exempel på där nya krav införs utan att jordbrukarna får ersättning för det. Steve Nyholm (Nykarleby) tog bland annat upp hans erfarenheter som ekologisk svinproducent.
– Det är viktigt att producenterna får investeringsstöd som täcker utgifterna för nya krav. För det är lätt att vi blir pressade och det upplevde jag när jag ställde om till ekologisk produktion, säger Nyholm.
Nyholms kommentar gällde de pågående diskussioner om storleken på grisningsboxar och möjliga nya krav på fri grisning i framtiden.
– Det pågår hårda regeringsförhandlingar som bäst och det finns ett tryck på att förbjuda grisningshäckar från vissa partier. Men övergången till fri grisning måste stödas inom djurens välbefinnande för det kan inte vara så att producenterna ska stå för kostnaden. Och hittills har vi inte sett att konsumenterna är beredda att betala för den merkostnad som det här medför, säger Nylund.
På grund av ökat tryck från inte minst miljöorganisationer, som har stark påverkan på beslutsfattandet inom EU, ökar behovet av en effektiv intressebevakning från jordbruket. Nylund lyfte bland annat specialfrågor som ett högre ställda krav på vattenskydd.
– Ökar sådana krav måste det också synas i ersättningarna. Här är särskilt vårt område med kustnära jordbruk ett tyngdpunktsområde och det är viktigt att vi bevakar det här.
Han berättade också att SLC nu strävar efter att snabbare ta till sig medlemmarnas åsikter. Centralförbundet har också ordnat seminarier där senaste information ska delges.
– Vi hade ett sådant seminarium på SLC:s fullmäktigemöte där hela vår medlemskår kunde delta. I slutet av februari eller början av mars ska vi också ha ett liknande seminarium för att bättre arbeta mot medlemmarna.
ÖSP:s ombudsman Fredrik Grannas tog också upp sockerbetssektorn. Han underströk vikten att få gränsen på 160 kilometer från fabriken i Säkylä förlängd, vilket ÖSP:s sockerbetsutskott arbetar för.
– Det är mycket positivt att intresset för sockerbetsodlingen ökar i Österbotten. Men nu räcker dagens transportersättning endast till Pjelax och därför borde kilometergränsen förlängas så att villkoren blir lika för de som bor längre norrut. I dag måste de själva betala en del av transporten, säger Långgård.
Visar på populism
På samma hybridmöte fick också Sannfinländarna sig en känga. Partiet presenterade nämligen en rapport där de österbottniska tomatodlarna får sig en känga och påstås felaktigt importera billig arbetskraft.
Det fick Johanna Smith, trädgårdsombudsman och medlem i ÖSP:s styrelse, att ryta till. Sannfinländarna påstår felaktigt att växthusodlarna utnyttjar arbetskraft och snedvrider konkurrensen med billiga tomater.
Det visar än en gång på partiets populism och okunskap om finsk matproduktion, menar hon.
– Sådana här uttalanden påvisar samtidigt vikten av vår egen marknadsföring och det arbete som vi gör inom våra producentorganisationer. Det är viktigt att vi är öppna och lyfter fram vad vi gör. Det är konsumenterna som vi ska övertyga att köpa inhemsk mat – inte partiets ordförande Jussi Halla-Aho, säger Smith.
Långgård fortsätter:
– Det här visar ännu en gång att det inte finns några gränser för Sannfinländarnas populism och propaganda. Speciellt när de får gå åt svenska områden så njuter de.
På höstmötet fick förbundets ordförande Tomas Långgård och viceordförande Niclas Sjöskog fortsatt förtroende.
– Vi tackar för förtroendet. Trots pandemin fortsätter vi göra vad vi kan under nästa år. Det finns många frågor gällande beredningen av nästa programperiod för jordbrukspolitiken och den nationella beredningen kommer vara intensiv i början av året. Vi tackar för det fortsatta förtroendet, säger Långgård.
