EIP-projektet ”Beredskapsplan för vattenhantering och grundvattenkartläggning på Söderfjärden” var föremål för ett avslutande seminarium i Solf i slutet av november.
I samband med den tvååriga satsningen har 15 digitala mätstationer installerats vid åkerkanter och utfallsdiken runt om på Söderfjärden under våren 2023.
Under 2024 har det gjorts analyser av resultat gällande grundvattennivåer, temperaturer och fuktighet i marken och nederbördsmängder.
– Det handlar dock om en kort tid. För att få mera tillförlitlig och heltäckande information borde mätningarna helst ske under flera års tid, påpekar Mattis Nysand, växtodlingsrådgivare på ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap.
– Vi har fått in mycket stora mängder data. Samtidigt är det utmanande att lyckas göra greppbara framställningar av det hela, säger Simon Nässlin, dräningsplanerare på ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap.
– Det har inte alltid gått som på Strömsö med datainsamlingen som i princip skett varannan timme. Bland annat har det varit problem med sändningar ibland och strömproblem har förekommit. En del mätningsdata har gått förlorad, fortsätter Nässlin.
Ny projektplan
Vattenhanteringsprojektet genomförs med anledning av de aktuella klimatförändringarna och behovet att hitta åtgärdslösningar som tryggar jordbruket på Söderfjärden på lång sikt.
– Söderfjärdens torrläggningsföretag är en lokal initiativtagare som önskar effektivera vattenhanteringen i området. Målet är samtidigt att få fram lösningar och modeller som kan användas i hela landet framöver, säger projektledaren Jenny Sundkvist.
Under projektets gång har ett tiotal deltagare deltagit i en studieresa för att bekanta sig med olika vattenregleringssystem och organisatoriska upplägg i Nederländerna.
– Det har funnits en tillsatt innovationsgrupp som har haft möten regelbundet. Gruppen har kommit med nya idéer under sina diskussioner, säger Sundkvist.
– Projektet har gått in för att vara synligt i olika sammanhang och ambitionen har varit att hitta nya samarbetspartner, säger Mattis Nysand.
– För närvarande håller vi på att skriva en ny projektplan. Vi hoppas på en fortsättning efter årsskiftet, säger Nysand.
För tidigt för konkreta åtgärdsförslag
Söderfjärden omfattar ett avrinningsområde med en total areal på 1.760 hektar, som hör till det pumpade området, varav 1.500 hektar är jordbruksmark och resten skogsområden.
Under 2023 var den totala nederbördsmängden i området 665 millimeter, varav cirka 70 procent har pumpats bort medan resten har avdunstat.
Det har i samband med EIP-projektet gjorts avvägningar av utfallsdiken på en sträcka om 25 kilometer för att kunna synkronisera torrläggningar i samma höjdsystem.
Vattenmätningarna och analyserna på Söderfjärden har för övrigt kartlagts i ett slutarbete av Anna Nordin, studerande på Yrkeshögskolan Novia.
Vad kan göras konkret för att stabilisera vattenhanteringen på Söderfjärden?
– I det här skedet är det alltför tidigt att lägga ut några konkreta åtgärdsförslag. Mätningsarbetet bör fortsätta för att vi ska få en bredare bild och mera gångbara faktaunderlag, framhåller Simon Nässlin.
Visioner saknas åtminstone inte på det här stadiet.
Några potentiella framtidsprojekt som omnämns är fördämningar i utfallsdiken, en pumpanläggning vid Meteorian och rörläggning till områden med lägre vattennivå från det befintliga pumphuset vid Söderfjärden.
Optimal vattenhantering kan minska gödselkostnader
David Köping, ordförande för Söderfjärdens torrläggningsföretag, understryker att det primära syftet med vattenhanteringsprojektet är att försäkra att all åkermark hålls i gott odlingsskick i fortsättningen och helst med ännu bättre skördepotential.
– Vi hoppas att projektet får en fortsättning och att en optimal vattenhantering i området kan åstadkommas.
– En effektivering av vattenanvändningen kan bana väg för större skördar på de här markerna. Näringsämnena i marken kan utnyttjas mera optimalt tack vare bättre vattentillgång. Då är det också möjligt att minska på gödslingen och på så vis få ner kostnader.
– Det behövs absolut fortsatta kartläggningar och utredningar som utförs på vetenskaplig grund för att komma vidare med den här satsningen, betonar Köping i samma veva.
– För att exempelvis kunna göra ett litet provförsök med fördämningar i ett utfallsdike torde det räcka med godkännanden från alla berörda markägare, tillägger Köping.