I Nyköping, Sverige, samlades jordbrukare, experter och rådgivare för att delta i ett erfarenhetsutbyte om hur man tacklar problematiken med för mycket eller för lite vatten inom jordbruket.
Under rubriken ”Hur ska man tackla för mycket eller för lite vatten inom jordbruket?” diskuterades vattenskyddsåtgärder, metoder för effektiv vattenhantering, dränering och bevattning samt de olika stödsystemen som finns tillgängliga för jordbrukare i Sverige, Åland och Finland.
Programmet bestod av en intensiv seminariedag med presentationer bland annat SLU:s enda två forskare Abraham Joel och Ingrid Wesström som är specialiserade på bevattning och dränering.
Joel konstaterade att forskningen kring bevattningsfrågor i Sverige var aktiv under 1960-1990-talet, men försöken drogs tyvärr in efter det och först nu börjar det finnas ett nyvaknat intresse för bevattning på grund av klimatförändringen.
Eftersatt underhåll av dikessystem på grund av jordbrukets svaga lönsamhet är ett faktum även i Sverige. 25 procent av åkerarealen i Sverige är bristfälligt dränerad.
Andra dagen gjordes studiebesök för att studera bl.a. rasskadade diken och våtmarksanläggning. William Hellsten från Torps säteri inbjöd till en intressant diskussion om användningen av mellangrödor i växtföljden.
Viktiga insikter och lärdomar
En inspirerande och lärorik dag tyckte jordbrukarna från Raseborg: Stefan Holmberg, Thomas Björklöf och Thomas Lindholm. Med på resan från Finland var också rådgivare Martin Träskman från NSL och Rikard Korkman från SLC.
Deltagarna var överens om att den bästa kunskapen inte kan läras genom böcker utan snarare genom erfarenhet och praktiska exempel. Det var tydligt att erfarenhetsutbytet inte bara handlade om att få nya idéer, utan även om att bygga nätverk och samarbeten.
Skillnaderna mellan länderna i hur vattenfrågor hanteras lyftes fram. Även om många problem och lösningar är liknande, finns det också skillnader mellan länderna.
– Erfarenhetsutbytet visade hur viktigt det är att vi fortsätter att samarbeta och dela med oss av våra kunskaper för att hitta hållbara lösningar för vattenskydd inom jordbruket, tycker Sara Vaskio projektchef för projektet Raseborgs å, som var en av arrangörerna till evenemanget.
– Det var jättefint att vi kunde träffas igen så här en tredje gång, säger också Ann Nedergård projektledare på Ålands Vatten. Det har varit fantastiskt roligt som projektledare att få vara med när jordbrukare delar erfarenheter med varandra och det känns som att vi nu har ett koncept som är uppskattat så det är bara att hoppas på att utbytet kan fortsätta framöver på något sätt.