
Livsmedelsproducenternas direktförsäljning till restauranger, regenerativ odling i vatten, minskat matsvinn och upplevelseturism på landsbygden. Fyra föreläsningar med vitt skilda teman fanns på programmet när ProAgria Lantbrukssällskapets projekt ”Österbotten på tallriken!” och Aktion Österbottens internationella leaderprojekt ”Matriket Öppet” senaste vecka ordnade ett gemensamt avslutningsseminarium i Närpes.
Gemensamt för projekten är syftet att belysa och främja kunnande och kännedom om lokala livsmedel och produktion.
”Matriket Öppet” har velat utveckla användningen av korta livsmedelskedjor i Österbotten samt stärka producenters, företags och föreningars kapacitet att självständigt planera lokala matevenemang och aktiviteter, medan ”Österbotten på tallriken!” har haft utvecklingen av gårdsbutikskartan som hjärtefråga och satsat på att lyfta fram regionens gårdsbutiker och marknadsföring av lokal mat, liksom skapandet av ett kunskapscenter för livsmedelsproducenter och -företagare samt experter inom företagande, marknadsföring och produktion.
Seminariet öppnades av riksdagsledamot Anders Norrback via teams och bland föreläsarna fanns kocken och köksmästaren Jonathan Slotte, ”Årets kock 2022”, och företagaren Linnea Strand som jobbar för minskat matsvinn.

Lokala råvaror allt viktigare
Jonathan Slotte jobbar som köksmästare på Restaurang FRÖJ i Vasa, men han har även lång erfarenhet från några av Helsingfors mest renommerade restauranger.
Han talade om direktförsäljning till restauranger sedd ur restauratörens perspektiv och konstaterade att det blir allt viktigare med lokala råvaror och att restauranggästerna ofta frågar varifrån maten kommer.
– Österbottniska produkter har hög kvalitet och är miljövänliga, sade han. Dessutom har produkter som säljs direkt till restaurangerna en längre livslängd då de inte har transporterats långa vägar eller legat länge i lager.
Ett nära samarbete gynnar således både producenter och restauranger då mellanhänderna slopas.
Jonathan lyfte fram österbottningarnas höga arbetsmoral som är deras stora styrka – det hårda arbetet syns i produkterna.
– Viktigast för restaurangerna är att få det bästa av det man är ute efter, sade han. Det gäller i synnerhet för finrestaurangerna som vill skapa nåt speciellt för kunderna.
Lokalproducenter borde jobba på att förstärka sitt varumärke. Jonathan nämner Kyrö Distillery Company som exempel på hur långt man kan nå, även internationellt, med rätt fokus och tillvägagångssätt.
En konsekvent marknadsföring i ett forum där man ofta syns och når ut till flesta möjliga kunder samt en bra kommunikation och tillgänglighet är viktiga faktorer som det lönar sig att satsa på.
Och för restaurangernas del är det viktigt med en klar, tydlig och strukturerad leverans- och beställningspolitik när de handlar direkt med lokalproducenter. Det blir då enklare att använda sig av producenternas tjänster.
Flexibilitet och tillgänglighet är vidare något restaurangerna önskar av direktförsäljarna. Det går inte alltid att förutse hur mycket varor som går åt och ibland behöver man snabbt få tag på produkterna.
Avslutningsvis listar Jonathan Slotte tre saker han tycker är viktiga för lokalproducenter att tänka på:
1) Skapa nya produkter tillsammans med era kunder om möjligt. En kreativ kock kan hitta på mycket att göra av konstiga produkter och av sådant som annars går till svinn.
2) Se förpackningen av era produkter som en möjlighet till marknadsföring. Snygga och funktionella förpackningar ger synlighet, inger förtroende och signalerar kvalitet.
3) Ta steget att helt övergå till digital arkivering av räkningar, följesedlar och kvitton. Det underlättar arbetet betydligt.

Svinnsmart och hållbart
I Närpes driver företagaren Linnea Strand matbutiken LivsVinn, en annorlunda livsmedelsaffär där allt som säljs kan kategoriseras som svinnprodukter.
Lokalt producerade andraklassgrönsaker är den klart största produktgruppen och avsaknaden av mellanhänder gör att grönsakerna är färskare här än i vanliga butiker.
Att det blev matsvinn som engagerar Linnea beror på att hon under hela sin uppväxt kunde se hur mycket av produkterna som sållades bort i föräldrarnas växthus.
Av all mat som produceras i världen slängs ungefär en tredjedel varje år. I reda siffror blir det cirka 1,3 miljarder ton. Det här har stor inverkan på miljön och innebär ekonomiska förluster, men det är också en etisk fråga.
Matsvinn kan definieras som fullt ätbar mat som av olika anledningar slängs, oftast på grund av kvalitetsbrist, fel på förpackningen eller för att rekommenderat datum passerats.
Bara i Finland slängs det 400-500 miljoner kilo mat varje år. Den klart största boven i dramat är privata hushåll som står för cirka 30 procent av matsvinnet, främst på grund av dålig planering och dito kreativitet samt för att vi förlitar oss mer på de givna datumen än på våra sinnen.
– LivsVinn är inget stort företag, det är endast jag och en anställd, berättar Linnea. Men vi har en vision, vi kommer att göra stor skillnad i längden och påverka producenter och konsumenter att tänka mera svinnsmart och hållbart.

Önskan om ökat samarbete
Sari och Jaakko Koskenkorva presenterade sitt företag ”Koskenkorvan Trahteeri” som satsar på landsbygds- och upplevelseturism i Koskenkorva by i Ilmajoki.
De erbjuder mat och dryck, bastu och boende samt museibesök och nöjesevenemang.
Eftersom det finns bra bryggerier, destillerier och vingårdar i området, har paret nyligen skapat konceptet ”Mallasmatkat” (Maltresor), där sju lokala dryckesproducenter medverkar och erbjuder besök, rundturer och provsmakning.
– Konceptet är mycket uppskattat av finländare och borde nu paketeras för den internationella marknaden, sade Jaakko Koskenkorva som även passade på att efterlysa ett större samarbete över landskapsgränsen Österbotten/Södra Österbotten i framtiden.
Dagen avslutades med att Anita Storm, miljöbiolog och projektarbetare, berättade om regenerativ akvakultur inom projekten COOL BLUE Nordic och COOL BLUE Baltic som Aktion Österbotten/Kustaktionsgruppen deltar i.
Definitionen på regenerativ akvakultur är att odla något ätbart i vatten och att låta odlingen ha en positiv nettopåverkan på de marina ekosystemen och bidra till mera biodiversitet.
Utmaningen är att hitta arter som bäst lämpar sig för våra vatten, men tanken är att produkter som kaveldun och dammusslor i framtiden ska kunna godkännas som livsmedel.
