I ett par veckor har mjölkproducenten Fredrik Forsell utfodrat korna med årets färska majsensilage. Hur bra det nya receptet med en större andel majs blir återstår att se. Men erfarenheterna av att använda majs i foderstaten är mycket positiva hittills.
– För ett par veckor sedan började vi blanda med årets majsskörd i utfodringen. Så det är ännu för tidigt att säga hur korna svarar på det nya receptet. Men det har inte varit några överraskningar ännu och jag tror resultaten blir goda, säger Fredrik Forsell.
Fredrik driver en mjölkgård som en sammanslutning med brodern Daniel i Forsby i Pedersöre. För tre år sedan beslöt de sig för att börja odla majs och ta in majsensilage som en ny komponent i foderstaten.
– De två första åren handlade det om att prova på, men trots utmanande väder visade försöken att det går att odla majs här. Erfarenheterna av majsensilage i utfodringen var också goda och därför beslöt vi oss i år för att utöka odlingsarealen till elva hektar och öka mängden majsensilage i foderstaten, berättar Fredrik.
Den 18 september skördades majsen och det blev en rekordstor skörd för deras del. Vanligen ger majs cirka 12 ton torrsubstans per hektar, men på det ena skiftet blev skörden 20 ton.
– Det blev lite nervöst mot slutet för det regnade mycket just innan majsen skulle tas. Men till slut kom en lucka och med längre uppehåll så marken torkade upp och den varma hösten var mycket gynnsam för tillväxten. Vi är otroligt nöjda med årets skörd, säger han.
Majsens andel större
Direkt efter att majsen skördades lades den i plansilon. När ensileringsprocessen var klar för ett par veckor sedan kunde årets skörd tas med i utfodringen.
– På grund av att vi har en större mängd majsensilage än tidigare har vi ökat andelen i foderstaten. Det är frågan om ett helt nytt recept och om något avvikande uppstår ändrar vi på blandningen.
Receptet har tagits fram av den svenska rådgivaren Lennart Karlsson och gäller enbart för den här gårdens förutsättningar. Receptet består av fem kilo torrsubstans av den första vallskörden och tre kilo torrsubstans av den tredje skörden. Majsens andel är fem kilo torrsubstans och utöver det ingår i foderstaten två kilo torrsubstans av vardera rybs, kornkross, vetekross och ärter.
– Receptet gäller den torrsubstans som en ko utfodras med per dag. Utöver det blandas det också i mineraler och vitaminer samt att det blir cirka 400 kilo foder till i mjölkningsroboten. Per dygn blir det åt våra nuvarande 90 lakterande kor sammanlagt cirka 5.600 kilo mix per dag, förklarar Fredrik.
Fredrik och hans bror började intressera sig för majs i samband med en vidareutbildning. De blev övertygade om att majs är ett mycket bra alternativ för vommen.
– Majs aktiverar mer mikrober i vommen vilket lättare bryter ner fodret och är en skonsam energi- och stärkelsekälla för kon. Tröskat spannmål är mera aggressivt och kan påverka vommen negativt vid för stora givor. Därför har vi gått in för majs och nu utökat andelen i utfodringen, berättar Fredrik.
Effektiverar användningen av odlingsarealen
Tidigare användes en blandning av vall och hackad helsäd av ärter och vete och några år hackat korn. Men nu har man frångått ärt- och veteblandningen till förmån för majs.
Det innebär samtidigt att användningen av odlingsarealen har effektiverats.
– Tidigare odlade vi spannmål till helsäd på cirka 20 hektar. Men nu har vi kunnat minska den arealen eftersom vi får större skörd av majsen på bara 11 hektar. Därmed utnyttjar vi vår odlingsareal bättre och kan tröska mer så spannmålen och ärterna räcker året om.
Att producera majsensilage är något billigare än gräsensilage per kilogram torrsubstans eftersom man får större skörd torrsubstans på en skörd om allt går planenligt.
Men några planer på att göra majs till det huvudsakliga grovfodret finns inte.
– Vallen utgör grunden för grovfoderproduktionen och planen är nu att hålla den här nivån för majsen. Det är fortfarande för stor risk att satsa enbart på majs eftersom ett par frostnätter vid fel tidpunkt kan förstöra så gott som hela skörden.
Men om klimatförändringen medför varmare höstar kan majsodling gynnas på sikt i Finland.
– De tre senaste höstarna har varit ganska milda så förutsättningarna för majsodling har varit goda. Det kan också komma nya sorter i framtiden med färre växtdagar och på sikt ökar säkerligen intresset för majs även här, säger Fredrik.
Fler har beställt utsäde och täckduk
Ser ni ett ökat intresse bland era kolleger?
– Inför nästa år har jag beställt täckduk och utsäde åt några kolleger som ska prova på. Det skulle ha odlats mer majs redan i år, men eftersom täckduken tog slut var det inte möjligt för alla. Men helt klart är intresset stigande, svarar han.
Andra goda egenskaper med majs är att smältbarheten är god och intagsindexet är högt, vilket gör att korna äter mera. I och med att stärkelsen bryts ner långsammare än i spannmål kan majsen ha en positiv inverkan på mjölkproduktionen.
De senaste åren har Forsells sett en mycket positiv trend gällande mjölkproduktionen.
– För två år sedan hade vi en medelproduktion på mellan 11.500 och 12.000 kilo EKM per ko. I dag ligger på vi mellan 12.500 och 13.000 EKM. Det är inte enbart den nya utfodringen som inverkar, utan vi har också tagit i bruk nya mjölkningsrobotar och byggt om och hade också en stor andel förstakalvare som i dag är äldre.
– Men helt klart har den nya utfodringen en andel i att vi gör bra resultat, säger han.
Han ser också att korna mår bättre.
– Efter att vi gick in för majs har våra kor mycket sällan diarré eller något som påverkar mjölkproduktionen. Användningen av majs har också bidragit till att korna inte är lika känsliga när man byter vallsorter under året. Vommen är stabilare, säger han.