Fodermajs är en högavkastande foderväxt för nötkreatur, vars odling kan öka i Finland i takt med att klimatet blir varmare. I sin doktorsavhandling vid Naturresursinstitutet (Luke) har forskaren Anniina Lehtilä, som disputerar vid Helsingfors universitet, undersökt sambandet mellan fodermajsens avkastning och kvalitet samt odlingsteknik, och även bedömt miljöeffekterna av fodermajsodling.
Den ursprungligen tropiska majsen kom till Finland för nästan hundra år sedan, då fodermajs som skördades innan mognad studerades i flera fältförsök och odlades i mindre skala i södra Finland.
Under 2000-talet har odlingsarealen för fodermajs i Finland mångdubblats, även om fodermajsfält fortfarande är en rätt ovanlig syn.
– De fodermajsorter som odlas under nuvarande klimatförhållanden ger en hektarskörd som är upp till två till fyra gånger större jämfört med gräsvallar. Odlingen är dock huvudsakligen koncentrerad till södra Finland, eftersom majs kräver mycket värme och är känslig för frost, säger forskaren Anniina Lehtilä.
Odlingsteknik kan förbättra både avkastning och kvalitet
I Finland har odlingsanvisningarna för fodermajs till stor del baserats på forskning som gjorts för flera decennier sedan, antingen i Finland eller utomlands.
Syftet med Anniina Lehtiläs doktorsavhandling var att producera uppdaterad information om odlingsteknik för fodermajs som förbättrar både avkastning och kvalitet. Information samlades in från fältförsök som genomfördes i Helsingfors och Maaninka, Kuopio.
Temperaturen var under somrarna 2018-2020 högre än de vanliga medeltemperaturerna, vilket påverkade fodermajsens avkastning positivt.
Foderkvaliteten på den skörd som togs i Maaninka var dock relativt låg, eftersom majskolvarna inte hann lagra tillräckligt med stärkelse på grund av det svalare klimatet och den korta växtsäsongen i östra Finland.
Bland de undersökta odlingsteknikerna var täckfolie som drogs över majsfröna vid sådden den mest effektiva.
– De varma och fuktiga förhållanden under folien gynnade majsens tillväxt och ökade skörden med upp till en tredjedel jämfört med bestånd utan folie. Framöver är det dock viktigt att studera biobaserade material istället för de plastfilmer som användes i försöket, säger Anniina Lehtilä.
Effektiv avkastning minskar miljöpåverkan
Även skördetidpunkten hade betydelse, då en senare skörd gav mer tid för att lagra den stärkelse som är avgörande för kvaliteten i majskolvarna.
Den bästa tidpunkten för att nå både hög skörd och kvalitet var i början eller i mitten av oktober.
Studien visade också att majs inte drar nytta av en större mängd kvävegödsel än de nuvarande rekommendationerna och dess förmåga att ta upp kväve är relativt ineffektiv.
I studien undersöktes om odling av fodermajs ökar miljöpåverkan vid foderproduktion, jämfört med de mer vanligt förekommande foderväxterna i Finland.
I förhållande till skördens mängd var miljöpåverkan från fodermajs inte avsevärt större, jämfört med fleråriga gräsvallar eller helsädesfoder. Fodermajsens höga skörd och relativt låga behov av kvävegödsling var viktiga faktorer för detta resultat.
– Med hjälp av fodermajs kan man komplettera och diversifiera den gräsdominerade foderproduktionen. Majs bör odlas som en del av växtföljden, eftersom ensidig majsodling kan leda både till skördeförluster och försämrad markstruktur, säger Lehtilä.