Jordbruk
Macron
Det franska presidentvalet påverkar också jordbrukspolitiken. Emmanuel Macron är favorit, men det finns också frågetecken.
EU

Macron eftertraktar en andra mandatperiod

SLC - Peter Karlberg

TEXT: Peter Karlberg

news@peter-karlberg.com

FOTO: France22

Frankrikes sittande president Emmanuel Macron anses ha goda chanser till ett återval inför den andra valomgången inkommande söndag. Han lanserar nya löften till jordbrukarna, som är en viktig målgrupp. Men helt säker är valutgången inte.

I den första valomgången fick Macron 27,6 procent av rösterna, vilket är betydligt mer än i motsvarande val 2017. Enligt prognoserna kan Macron räkna med ett växande understöd i flera lantliga regioner.

Hans huvudkonkurrent, populisten Marine Le Pen, erhöll 24,3 procent av rösterna. De övriga kandidaterna från vänstern, de gröna, republikanerna och socialdemokraterna uppmanar nu väljarna att rösta på Macron i den andra omgången.

Bland landets jordbrukare är Macron tydligen den suveräna favoriten. Enligt en opinionsundersökning som den franska bondeorganisationen FNSEA lät utföra strax före den första valomgången, var 30 procent av jordbrukarna redo att stöda Macron.

Inför den andra valomgången på söndagen står Macron mot högerextremistiska Marina Le Pen. I den situationen uppger till och med mer än 70 procent av producenterna att de kommer att välja Macron.

Jordbrukarna är viktig målgrupp

För Emmanuel Macron är jordbrukarna en strategisk målgrupp som kan avgöra valet. I hans valprogram är jordbruket och industrin de högst prioriterade områdena. Målet är att trygga en oberoende livsmedelsförsörjning i Frankrike.

Utgångspunkten är givetvis kriget i Ukraina. Enligt Macron är det nödvändigt att stärka den europeiska produktionen av livsmedel och andra viktiga förnödenheter. Det förutsätter omfattande reformer.

I sitt valprogram kritiserar Emmanuel Macron framför allt EU-kommissionens gröna giv och jord till bord -programmet. Strategin förutsätter bland annat en kännbar reducering av växtskyddsmedel och mineralgödsel inom jordbruket fram till 2030.

Macron ifrågasätter kommissionens målsättningar med motiveringen att planerna riskerar EU:s försörjnings- och matsäkerhet. I dagens läge har Europa inte råd att dra ned sin matproduktion. Målen måste revideras, understryker Macron. I stället måste EU gå på offensiven. Macron vill starta en veritabel jordbrukskampanj som baserar sig på innovation. Landsbygdsnäringarna ska främjas genom investeringar i robotar, digitalisering och liknande tekniska framsteg.

Macron vill också pressa Bryssel att skynda på införandet av den gröna gentekniken. Han efterlyser ett europeiskt regelverk snarast. För närvarande avancerar planerna alltför långsamt.

Regeringen i Paris har nyligen beslutat investera två miljarder euro för innovationer inom robotik, digitalisering och genetik inom jordbruket. Den moderna tekniken ska samtidigt sänka CO2-utsläppen från matproduktionen.

Macrons seger är inte självklar

I det föregående presidentvalet 2017 fick Macron två tredjedelar av rösterna medan Marine Le Pen måste nöja sig med en tredjedel. Ett övertygande försprång bland jordbrukarna korar ännu inte Emmanuel Macron till självklar segerkandidat. Denna gång förefaller avståndet mellan de båda kandidaterna att krympa.

Resultatet ska inte tas ut på förhand. Marine Le Pen har numera städat bort sina mest radikala klyschor och bemödar sig om att verka rumsren. Omvänt har väljarnas attityder förändrats. Dagens väljare har ofta svårigheter att identifiera skillnaderna mellan etablerade partier och Le Pens parti Rassemblement National. Det definitiva beslutet fattas kanske först i valbåset.