En utmaning. Det var vad den ekologiska dikoproducenten Johannes Nylund i Träskböle ville ha när han i fjol sådde ekologisk höstrybs. Med facit på hand lyckades försöket utmärkt eftersom skörden blev större än förväntat.
– Jag är otroligt nöjd med skörden. Jag hade inte trott att det skulle lyckas så här bra på första försöket, så jag får väl helt enkelt förklara det med nybörjartur, säger Johannes Nylund, och skrattar.
För några veckor sedan skördade han ekologisk höstrybs som han sådde i slutet av juli i fjol. Skörden blev cirka 1.800 kilo per hektar och det är ett mycket bra resultat för att vara ekologiskt.
– En bidragande orsak till att skörden blev så här stor är att övervintringen lyckades perfekt. Vi hade en bra vinter med mycket snö och inga långa perioder med milt väder. Jag hittade inga döda plantor eller luckor i våras så det bidrog säkerligen mycket till det fina resultatet. Men jag framhåller ändå till mina kolleger att det troligen var fråga om nybörjartur, konstaterar han.
Nylund är ekologisk dikoproducent i Träskböle i Närpes och odlar huvudsakligen vall och havre åt djuren. Men han har också ett stort intresse för växtodling och eftersträvar därmed att odla något annat som avsalugröda.
– Tidigare har jag provat på att odla höstvete och -rågvete och har länge funderat på höstoljeväxter eftersom det råder stor efterfrågan. Prisbilden på både konventionella och ekologiska oljeväxter är dessutom god och därför beslöt jag mig för att göra ett försök.
Odla det som efterfrågas
Enligt VYR, spannmålsbranschens samarbetsgrupp, är priset på konventionell höstrybs cirka 500 euro per ton och kring 700 euro tonnet för ekologiskt.
– Branschen poängterar kontinuerligt att vi jordbrukare ska odla det som efterfrågas och det är klart att det är roligare att odla något som efterfrågas och som har ett högt pris. Det höga priset sporrade mig till att försöka.
Idén fick han av en kollega som för några år sedan testade odla konventionellt höstrybs och hade goda erfarenheter. Men Nylund är ändå förundrad över att det i Finland är relativt ovanligt med höstrybs.
– Här i området har vi väldigt torra försomrar och det gör att höstsådda grödor klarar sig bättre. Chanserna att lyckas ökar därför enligt mig med höstgrödor. Med tanke på att det också diskuteras aktivt om våroljeväxterna och utmaningarna med skadegörare och betningsförbud tycker jag det är aningen konstigt att intresset för höstoljeväxter inte är större, säger han.
Nylund poängterar att han inte har några tidigare erfarenheter än fjolårets och årets försök att falla tillbaka på. Men andra orsaker än lyckad övervintring som påverkade skörden tror han kan bero på god markstruktur.
– Tack vare att jag odlade vall tidigare och bröt den var markens struktur i gott skick. Jag plöjde och ytharvade lätt och skiftet på 5,5 hektar var dessutom ojämnt, vilket bidrog till att vattnet har hittat vägar att rinna bort, säger han.
Han sådde höstrybsen i fjol i slutet av juli och sådde 3,1 kilo utsäde per hektar med ett radavstånd på 25 centimeter. Vanligen brukar radavståndet vara 12,5 centimeter.
– Orsaken till att jag gjorde det var att plantorna skulle få så mycket utrymme som möjligt för att växa sig stora på hösten.
Svårt att hinna för spannmålsodlare
Han är medveten om att det för utpräglade spannmålsgårdar finns naturliga hinder för odling av höstoljeväxter.
– Spannmålen skördas vid normala förhållanden i augusti och då börjar det vara för sent att så höstoljeväxter. Sådden bör ske senast i slutet av juli, men har man gröngödslingsvall eller vall så fungerar det ypperligt.
På grund av de goda erfarenheterna av det första försöket med höstrybs kommer Nylund att göra nya försök i framtiden. Tyvärr blir det inget nytt försök i år.
– Där ligger utsädet ännu i påsen, tyvärr. Problemet i år är att marken är för torr och det hade inte varit ekonomiskt vettigt att bryta gamla vallar eftersom slitaget på maskinerna hade varit för stort. Hade det funnits fukt i marken hade jag nog sått höstrybs också i år och jag hade till och med utökat arealen, säger han.
Enligt Nylund behövs en värmesumma på 400 för att höstrybs ska etablera sig under hösten. Det vore fortfarande i teorin möjligt att uppnå den värmesumman, men han har ändå bestämt sig för att inte göra ett försök.
– Trots att det nu har regnat är det inte fuktigt på mer än cirka fem centimeter. Det känns mycket surt att inte kunna göra ett nytt försök på grund av torkan. Men kanske redan nästa år sår jag höstrybs igen, säger han.