Lundprojektet syftar till att kartlägga Finlands lundar. Projektet leds av Tapio i samarbete med Naturresursinstitutet Luke och andra aktörer inom branschen.
I juli inleddes terrängarbeten som syftar till att identifiera lundarna och värdera terrängarbetet då det egentliga projektet tar fart 2025.
Petri Heinonen som är Senior Advicer på Tapio berättar att projektets bakgrund ligger i diskussionerna om mångfald och restaurering som förts under senaste tid.
– Det talas mycket om kriterierna för gammal skog och att dessa skogar och de arter som finns där bör skyddas. Då måste vi komma ihåg att 44 procent av alla utrotningshotade arter i de finska skogarna finns i lundar, vilket är mer än i gamla skogar. Genom att kartlägga lundarna kan vi potentiellt sett ganska enkelt förbättra mångfalden i skogen.
Inom naturskyddet och skogssektorn överlag har lundarna hittills utgjort en negligerad livsmiljö. Men eftersom lundar hör till en av naturtyperna inom EU:s habitatdirektiv är Finland förpliktat att rapportera lundarealerna till Bryssel.
– Arealen som hittills rapporterats har varit mellan 150.000 och 360.000 hektar. Denna enorma variation beror på att vi inte känner till den verkliga arealen.
Den skogliga data som Forststyrelsen, Skogscentralen, skogsbolag, kommuner och städer sitter på indikerar att arealen skulle uppgå till 60.000 hektar. Finlands miljöcentral har gjort en mera ingående undersökning som påvisar att arealen skulle vara 184.000 hektar. Denna oklarhet vill man nu reda upp.
Skogsägaren kan hjälpa i skötseln av lundar
Heinonen påpekar att en kartläggning av landets lundar är det bästa sättet att förbättra livsmiljöerna för utrotningshotade arter.
– I år har vi tillsammans med Naturresursinstitutet Lukes forskare utarbetat en metod för att kartlägga lundarna och i år kör vi ett pilotprojekt i Raseborg, Nådendal och i Norra Savolax. Sedan skriver vi en rapport om vad vi åstadkommit och hur metoden möjligtvis kan förbättras så att vi 2025 kan börja med de egentliga terränginventeringarna.
De flesta lundar är i privatägo, men kartläggningen kommer inte att påverka virkesdrivningen eller medföra skyddskrav. Baserat på de skötselråd som kommer att utvecklas har dock skogsägaren möjlighet att genom Metso-programmet sköta eller skydda lundarna så att arterna gagnas.
En del av lundprojektet handlar just om att utveckla skötselmodeller och höja branschens kompetens på området.
– Vi kommer att ordna utbildningar för att i framtiden främja en organisk tillväxt av den information som vi nu samlar in. Tanken är att de som arbetar inom skogssektorn skall kunna bidra till att identifiera och kartlägga lundar.