Förra veckan presenterade Naturresursinstitutet trevlig statistik för den inhemska växthusbranschen. Kolavtrycket har halverats de senaste åren och nyheten välkomnas av producenterna. Det här känns bra, säger Joakim Strand i Närpes.
Producenterna har vetat det rätt länge. Omställningen från fossila bränslen till förnybara i form av flis har bidragit till att växthusbranschen har minskat sitt kolavtryck betydligt sedan 2004. Men det är först nu som det finns forskning som kan bevisa det efter att Naturresursinstitutet Luke förra veckan presenterade sina nya rön.
– I flera år har vi utpekats som miljöbovar på grund av en gammal undersökning som inte alls visade verkligheten när det gäller vårt koldioxidavtryck. Därför var det mycket välkommet med nya siffror som visar att den inhemska växthusnäringen inte är en klimatbov. Det är tvärtom klimatsmart att välja inhemska växthusgrönsaker, säger Joakim Strand, växthusproducent i Närpes och ordförande för Närpes trädgårdsproducenter.
En stor bidragande orsak är att uppvärmningen av växthusen huvudsakligen i dag sker med flis eller torv. En omställning som Strand själv gjorde 2008 när moderna blockhus byggdes på gården. Som producent ser han många fördelar med att värmen är klimatsmart i form av förnybar energi från skogen.
– Flisen som vi köper stannar i regionen och sysselsätter en hel kedja. Det känns bra att vi samtidigt som vi gynnar den lokala ekonomin minskar vårt kolavtryck när användningen av olja minskar, säger han.
Effektivitet är ledordet
Den finländska växthusproduktionen har med andra ord investerat stort i moderna anläggningar där klimatet kan optimeras så att också energianvändningen optimeras. Strand sätter sig vid datorn och öppnar ett program som styr klimatet i hans anläggningar.
– För det första har vi en ackumulatortank där värmen lagras för ett beräknat dygnsbehov. Således kör vi flispannan på medeleffekt och inte på full effekt, vilket optimerar energiförbrukningen. Sedan när vi ställer in klimatet utgår vi från utetemperatur, nederbörd, vindhastighet och ljusinstrålning. Programmet räknar ut så att luckor inte öppnas så att onödig värme släpps ut. Vi använder också koldioxid som vi försöker hålla på en så hög nivå som möjligt i växthuset, förklarar han.
Därefter öppnar han programmet som styr bevattningen. Enligt Lukes rapport krävs det 20-35 liter vatten för att producera ett kilo inhemsk tomat eller gurka. I Spanien är vattenfotavtrycket 91 gånger större och det behövs alltså där cirka 3.165 liter vatten för ett kilo tomat.
– Här kan vi styra bevattningen så att överskottet blir så litet som möjligt. När mattan är tillräcklig fuktig stänger programmet av bevattningen och därför har vi bevattningsstrategin på en mycket bra nivå, berättar Strand.
Stefan Skullbacka, vd för Närpes Grönsaker välkomnar också rapporten. Den bekräftar enligt honom att den inhemska produktionen är ansvarstagande och har haft en otroligt positiv utveckling de senaste åren med tanke på energieffektivitet per producerad volym.
– Växthusbranschen har med råge svarat mot de globala miljömålsättningarna, säger han.
Tänker lyfta fram informationen
Att lyfta fram de positiva siffrorna är en självklarhet för honom.
– Givetvis vill vi lyfta fram den positiva utvecklingen i vår marknadskommunikation och det är bra att det nu finns uppdaterad faktainformation.
Kan näringen ta till sig nya innovationer i framtiden?
– Arbetet tar aldrig slut. Ny teknologi utvecklas, produktiviteten förbättras och det finns fortfarande utvecklingsmöjligheter inom många områden i produktion och hantering. På packeriet jobbar vi med att ta fram ett miljöledningssystem för packeriverksamheten och vi kommer att införa Global Gaps certifieringssystem för odlingarna, som också omfattar miljöfrågor i större grad än nuvarande IP grundcertifieringssystem, säger Skullbacka.
Joakim Strand nämner LED-belysning som en möjlighet i framtiden. Flera producenter har gradvis implementerat den tekniken och för honom själv kan det bli aktuellt i framtiden att gå över till LED.
– De lampor vi tog i bruk i samband med utbyggnaden fungerar bra än så länge, men i framtiden kan jag absolut tänka mig att LED också börjar användas här.
