Luke Skogsbruk2 Ah
Rotpriset på tall- och granstock faller fortfarande nästa år på grund av den svaga efterfrågan på sågat virke, men priset på fanermaterialet björkstock stiger med 5 procent. FOTO: SLC/Antonia Husberg
Tema

Lukes prognos för skogssektorn
påvisar en svalare efterfrågan

Naturresursinstitutet Lukes prognos för skogssektorn visar att efterfrågan inom skogsindustrin är svag. Den globala ekonomin befinner sig i en svacka och den inhemska byggindustrin går dåligt, vilket påverkar produktion, export, avverkning och virkeshandel. Inför nästa år siktas en liten uppgång.

I naturresursinstitutet Lukes prognos för skogssektorn som publicerades 17 oktober framgår det att efterfrågan inom skogsindustrin är låg som ett resultat av det dåliga ekonomiska världsläget. Lågkonjunkturen gör att priset på stock och massaved förväntas sjunka medan virkeshandeln bromsar in.

Marknadsläget för sågat virke och den kemiska skogsindustrin ser också mörkt ut. Efterfrågan på flis förblir dock hög tack vare energisektorns behov.

Samtliga sektorer förväntas dock repa sig en aning under nästa år.

Virkeshandeln

Under sommaren 2023 steg rotpriserna till sin högsta nivå, men har därefter sjunkit på grund av den minskande efterfrågan. Avverkningen av industrivirke väntas under det här året minska med 7 procent till 59,4 miljoner kubikmeter.

Eftersom början av året var livligt stiger det genomsnittliga rotpriset för tall- och granstock med 5-6 procent, medan priset på björkstock stiger 17 procent och priset på massaved 26-33 procent.

Under nästa år kommer skogsindustrins kapacitet och produktion att växa, vilket betyder att nedgången i rotpriser saktar ner. Rotpriset på tall- och granstock faller fortfarande på grund av den svaga efterfrågan på sågat virke, men priset på fanermaterialet björkstock stiger med 5 procent.

Avverkningarna ökar med 6 procent och uppnår 63 miljoner kubikmeter. Uppgången i produktion av cellulosa, kartong och papper gör att behovet för massaved ökar och därmed även gallringsavverkningen.

Med stigande drivningskostnader sjunker det genomsnittliga rotpriset 0-2 procent. Då efterfrågan på massaved ökar förväntas importen av rundvirke stiga med en tiondel till 5,4 miljoner kubikmeter.

Bruttorotintäkterna i privatskogar förväntas sjunka i realvärde i förhållande till fjolåret, trots att de mätt i euro stiger till 2,6 miljoner euro. Nästa år sjunker de fortfarande i realvärde, men hålls nominellt sett på i stort sett samma nivå.

Marknaden för sågat virke

Produktionen och exporten av sågat virke förväntas sjunka med 8 procent i jämförelse med förra året. Detta beror på höga räntenivåer, växande kostnader och den ekonomiska osäkerheten som syns i byggaktiviteten på många viktiga marknader.

Det svaga läget på virkesmarknaden kommer att fortsätta även nästa år. Efterfrågan inom bygg- och virkesindustrin börjar möjligtvis återhämta sig på Europas viktigaste exportmarknader under andra halvåret 2024.

År 2024 förutspås produktionen och exporten av finskt virke endast stärkas något från innevarande år. Det genomsnittliga exportpriset på virke väntas nästa år bli 4 procent lägre än 2023.

Produktionen och exporten av faner förutspås krympa kraftigt 2023 jämfört med förra året. Exporten av granfaner har minskat i takt med att byggandet avtagit i Europa, samtidigt som produktionen har varit begränsad i Finland. Tillverkningen och exporten av björkfaner hämmas av tillgången på råvaror.

Även om den långvariga uppgången i exportpriset på faner upphörde under sommaren kommer det genomsnittliga exportpriset i år fortfarande att vara 4 procent högre än förra året. År 2024 förutspås produktionen och exporten av faner ligga kvar på nivån för innevarande år och det genomsnittliga exportpriset minska med 8 procent.

Den kemiska industrins produktionsvolymer minskar

Produktionen och exporten av kartong minskar med mer än en femtedel från förra året. Marknadsläget är svagt och kapacitetsutnyttjandet är därför rekordlågt. Efterfrågan på kartong försvagas av minskad privat konsumtion och minskningar i köparnas lagernivåer.

Det genomsnittliga exportpriset på kartong sjunker med 3 procent i år, men minskningen av exportpriserna väntas upphöra under resten av året. Även om priserna väntas stiga nästa år kommer det genomsnittliga exportpriset fortfarande att sjunka med 6 procent från innevarande år. Nästa år växer produktionen och exporten av kartong med 4 procent.

Pappersproduktionen och exporten från Finland minskar med 10 procent i år jämfört med förra året. Utöver svag efterfrågan och lagerminskningar hos kunderna påverkas produktionsminskningen även av minskningen av produktionskapaciteten.

Den ekonomiska tillväxten är trög vilket kommer att hålla efterfrågan svag även nästa år. Situationen beräknas delvis normaliseras efter årets nedgång.

Finlands produktions- och exportvolymer ökar med ett par procent. Även om nedgången i exportpriserna på papper håller på att plana ut, är det genomsnittliga exportpriset fortfarande 7 procent lägre än förra året. Nästa år sjunker det genomsnittliga exportpriset ytterligare med över 13 procent.

Svag ekonomisk tillväxt, svag efterfrågan på tryck- och skrivpapper och kartong i Europa och höga lagernivåer kommer att hålla massamarknaden trög i år. Massaexporten från Finland ökar dock med 11 procent i år, vilket beror på fjolårets svaga produktionsnivå och uppstarten av Metsä Groups nya fabrik i Kemi.

De sammanlagda produktionsvolymerna av massa och mekanisk massa kommer däremot att förbli lägre än föregående år då produktionsvolymerna av papper och kartong sjunker snabbt.

År 2024 kommer exporten av massa från Finland att växa ännu snabbare än innevarande år tack vare den större produktionskapaciteten, även om den svaga ekonomiska tillväxten i viktiga marknadsområden kommer att hålla efterfrågan på massa svagare än de senaste åren.

Med ökad export kommer också de totala produktionsvolymerna av cellulosa och massa att öka avsevärt. De genomsnittliga exportpriserna på cellulosa kommer att minska betydligt både i år och nästa år.

Användningen av flis och träpellets växer

Nedgången i tillgången på biproduktvirke från skogsindustrin och bortfallet av den ryska importen av flis gör att efterfrågan på inhemsk flis för värme- och kraftverk är hög. Detta betyder att även flera miljoner kubikmeter massaved kan gå åt till energiförbrukning.

År 2023 förväntas användningen av flis ligga kvar på 10,2 miljoner kubikmeter vilket var förra årets nivå, och 2024 kommer användningen fortfarande att öka något. Anläggningspriset på flis väntas stiga med 20 procent i år och 2-5 procent nästa år.

Den inhemska träpelletsproduktionen begränsas av tillgången på råvaror. År 2023 väntas pelletsproduktionen växa med knappa 6 procent till 380.000 ton, och under 2024 förväntas produktionsvolymen öka med ytterligare 20.000-30.000 ton.