Inhemska torkade tomater på burk. Gjorda på andra klassens tomater som annars skulle slängas. Det är ett exempel på vad företaget LivsVinn sysslar med. Det känns bra att ta tillvara produkter i syfte att minska svinnet, säger företagaren Linnea Strand i Närpes.
– Under hela min uppväxt har jag sett ett stort svinn gällande livsmedel. Jag växte upp i en familj som har växthus och jag tyckte inte om när andra klassens tomater måste slängas för att butikerna inte köper upp dem. Då började jag fundera på hur jag själv kan göra för att minska matsvinnet, säger Linnea Strand.
År 2019 efter att hon utexaminerades som ekonomie magister från Svenska Handelshögskolan i Vasa beslöt hon sig för att göra verklighet av planerna. Resultatet blev företaget LivsVinn som har som idé att ta tillvara livsmedel som annars skulle kastas. Till leverantörer och samarbetspartners hör bland annat växthusföretagare i Närpes.
– Vi samarbetar med flera växthusproducenter och köper upp deras andra klassens grönsaker. De får betalt för något som annars skulle slängas och jag säljer dem i min affär. Så vi tjänar båda på en produkt som inte duger åt handeln samtidigt som svinnet minskar. En win-win situation och det känns otroligt bra, säger hon.
Ett mycket bra exempel på en god produktidé är hennes torkade tomater på burk.
– Det här är inhemska torkade svinntomater på burk. Det torde vara den enda produkten i Finland med inhemska torkade tomater. Den här är alltså gjord på tomater som annars skulle slängas, förklarar Linnea.
Enormt slöseri att kasta
LivsVinn köper några tusen kilo grönsaker som klassificeras som andra klassens varje månad. Med tanke på volymerna som produceras i Närpes innebär det fortfarande att det finns ett stort svinn.
– Vi tar inte hand om allt, men det känns ändå bra att ta tillvara en del av svinnet. Det är ett enormt slöseri att kasta grönsaker som det har satsats resurser på. Oavsett om en tomat inte uppfyller kriterierna för första klass så har det ändå gått lika mycket resurser i den. Och det är inte bara odlingsmässiga insatser utan också energi. – Så för växthusföretagarna är det positivt att de också får betalt för allt som produceras – inte bara för de som kan säljas som första klassens grönsaker, säger hon.
Det är ett exempel på ett samarbete med andra aktörer som verksamheten grundas på. Ett annat är samarbetet som LivsVinn har med de lokala butikerna och företagen i Närpes. Av handeln köper företaget upp produkter vars bäst före-datum har gått eller är på väg att gå ut.
– Vi köper upp mycket torrvaror som pasta och exempelvis godis. Sådana produkter får säljas trots att bäst före-datum har gått ut. I stället för att de kastas köper vi upp dem och säljer till ett förmånligare pris. Det är inget fel på sådana här varor men ändå kastas de av minuthandeln, menar hon.
Och fortsätter:
– Men det finns inom handeln mycket att förbättra eftersom det i nuläget enbart är en lokal butik som vill vara med och samarbeta för att minska sitt svinn.
Finns det livsmedel som du inte kan köpa upp och sälja förmånligare?
– Produkter som har sista användningsdatum som kött och fisk får inte säljas efter det. Det är enbart produkter med bäst före-datum som vi riktat oss in på, svarar Linnea.
Majoriteten av produkterna som LivsVinn säljer är livsmedel. Men det finns också andra produkter som hittas i butiken.
– Här finns hygienprodukter som schampo och tandkräm. Det är antingen produkter, vars bäst före-datum kommer emot eller så handlar det om att det är fel på förpackningar. Det är produkter som också skulle kastas om inte vi köpte upp dem, förklarar hon.
Samarbetar med lunchrestauranger
LivsVinn samarbetar också med restauranger och köper upp lunchportioner. Portionerna säljs för ett pris på sex euro, vilket är betydligt under marknadspris.
– I större städer finns mobila applikationer för liknande verksamhet där svinnet av lunchportioner minskas, men den finns inte i Närpes. Därför har vi satsat på det.
Just de förmånliga matboxarna är omtyckta bland äldre kunder som kanske inte dagligen orkar laga mat hemma. Enligt Linnea består kundskaran av helt vanliga konsumenter.
– Eftersom vi säljer förmånliga produkter så är många av våra kunder sådana som vill hålla kostnaderna nere. Vi har också många kunder som själva vill minska svinnet och är miljömedvetna och därför väljer att handla hos oss.
Enligt henne bryr sig inte kunderna om att gurkorna är aningen krokiga.
– Vi har vant oss med att gurkor ska se ut på ett visst sätt, men jag har märkt att de som börjar handla här slutar bry sig om det. Man vänjer sig också snabbt vid exempelvis tomater som har något ärr på sig.
Gjorde äppelmust i höstas
Linnea lyfter också fram ett fint exempel på där svinnet kan minskas. Det skedde förra hösten i samarbete med allmänheten.
– Då fick kunder komma hit med överskottsäpplen som vi gjorde till must och som de fick köpa efteråt till ett rabatterat pris beroende på mängden äpplen de hade levererat. Även kunder som inte har egna äpplen kunde köpa lokal äppelmust. Det projektet var mycket lyckat och vi gör det gärna igen.
Hon är kritisk till det faktum att vi i västvärlden har vant oss vid en livsstil som går ut på att produkter slits och slängs snabbt.
– Jag tycker det är åt helsike att vi kastar fullt ätbara livsmedel här, medan många i utvecklingsländer inte har mat för dagen. Vi har egentligen en hemsk livsstil i västvärlden om man tänker efter.
Linnea berättar att verksamheten har varit lönsam, men att den pågående pandemin nog drar ner på försäljningen.
– I början gick det över förväntan och försäljningen ökade fram till för ett år sedan då coronaviruset slog till. Konsumenterna rör sig inte på samma sätt och handlar därmed inte lika spontant som före pandemin. Men det går runt och jag ser med tillförsikt på framtiden, säger hon.
