Jordbruk Opinion

Ledarstick:
Vargfrågan måste lösas

Natten mellan lördag och söndag slog vargarna till mot en fårgård i Rääkkylä i Norra Karelen. Åtta lamm föll offer för fåren. Sju dog direkt och det åttonde var fårfarmaren tvungen att avliva på grund av skador. Husbonden Jarkko Tyynelä säger att man inte befinner sig i ödemarken utan intill ett bosättningscentrum med flertalet hus, en slags gårdsmiljö.

Ungefär en vecka tidigare hade fårfarmaren och riksdagsledamoten Anders Norrback (Sfp) besök av en eller flera vargar i Närpes i Österbotten. Hos Norrbacks attackerades inte fåren, men de blev helt tydligt oroliga och uppskrämda av vargarnas närvaro. Norrback säger att han inte vill utrota vargen, men anser att den inte hör hemma i kulturbygd.

Vi är fortfarande långt ifrån en lösning på vargproblematiken. Vargen är ett djur som väcker känslor och det bildas ofta två tydliga åsiktsläger. För såväl djurhållningen som bosättningen i utsatta områden är vargen ändå ett gissel. Ska vi ha vargar i byar och bygder som varit bosatta i århundraden?

Många svarar nej på den frågan och de vill också slippa oroa sig för sig själva, sina barn och sina husdjur. En majoritet av landsbygdsbefolkningen vill göra någonting mer åt ”terroriserande” vargar än vad som görs för tillfället.

Det är ändå mycket svårt att göra någonting konkret i nuläget. Finland har enligt artikel 16 i habitatdirektivet undantag och varg har ett svagare skydd i renskötselområden i Lappland. Det gäller trots allt enbart Lappland. Det är också mycket svårt att beviljas stamvårdande jakt eftersom vargen enligt naturresursinstitutet Luke anses utrotningshotad så länge antalet i landet understiger 25 flockar. Trots att det lokalt eller regionalt kan finnas stora koncentrationer av varg är det inom ramen för gällande lagstiftning inte möjligt att bevilja licenser för stamvårdande jakt.

Stamvårdande jakt är ändå precis vad som behövs. Om vargtrycket blir för högt på en ort ska det vara möjligt att regionalt, på landskapsnivå, bestämma om stamvårdande jakt trots att Finland inte har en tillräckligt stor stam nationellt sett. Men för att komma dit krävs politiska beslut som baserar sig på vetenskaplig fakta och kartläggning av den lokala vargpopulationen.