FN:s klimatpanel IPCC:s senaste rapport är inte särskilt hoppingivande läsning. IPCC gör inte egen forskning, utan sammanställer forskning om klimatuppvärmning. Och några egentliga nyheter är det inte heller fråga om, rapporten bekräftar det vi känner till och gör specifikationer på vissa punkter.
Klimatuppvärmningen fortsätter och det går allt fortare, speciellt här i norr. Konsekvenserna i Nordeuropa kommer framför allt att synas som mildare vintrar. De konkreta effekterna på väderleken syns överallt; på land, i havet och i luften.
Störtregn och översvämningar blir vanligare samtidigt som också torka blir mera allmänt. Havsvattnet blir varmare, världshavens nivå stiger, haven försuras och syrehalten i dem minskar. I atmosfären ökar växthusgaserna, de nedre blir varmare och fuktigheten tilltar.
Ett specifikt problem är de smältande polarisarna som givetvis bidrar till att världshavens nivå stiger, men också till att andelen sötvatten ökar i världshaven. Det här kan i sin tur påverka havsströmmarna, till exempel Golfströmmen, som för med sig näringsämnen och reglerar klimatet på olika håll.
Rapporten tydliggör också det faktum att nästan all klimatuppvärmning beror på mänsklig verksamhet. Förbränning av fossila bränslen är den kritiska punkten, oavsett vilken bransch det gäller och dem borde vi definitivt komma åt. Man ska ändå komma ihåg att uppvärmningen satt i gång processer som kan fortgå i tiotals år, också om det som orsakat processerna stoppas.
Rapporten berättar också att den kritiska gränsen om en uppvärmning på 1,5 grad, som hittills använts i forskarnas scenarier, kommer att överskridas redan på 2030-talet. Om utsläppen inte fås under kontroll och rent av tillåts växa så betyder det att uppvärmningen i värsta fall ökar med 3-5 grader före århundradets slut.
Och det i sin tur innebär dramatiska förändringar i förutsättningarna för att leva och verka. Delar av planeten kan bli obeboelig och livsmedelsproduktionen kan få avsevärda svårigheter.
IPCC:s rapport är global, men en del uppgifter framkommer också om Nordeuropa och såväl Miljöministeriet som Meteorologiska institutet har nu offentliggjort uppgifter om Finland. Klimatuppvärmningen är speciellt kraftig i norr och vi som bor här, i synnerhet i de arktiska områdena, har alltså all orsak att ta forskningen på allvar.
Vi som är jordbrukare har också all orsak att ta forskningen på allvar, jordbrukarna befinner sig på flera sätt vid frontlinjen. Vi drabbas rent konkret i vårt värv av klimatförändringens effekter, men vi har också möjlighet att genom vårt odlande och skogsbrukande bidra till livsviktig kolbindning. Den möjligheten är det långt ifrån alla branscher som har.
Det finns i dag en större medvetenhet om klimatuppvärmningen än tidigare och den medvetenheten har accelererat märkbart bara under de senaste två åren. Trots att klimatuppvärmningen är global så ligger en stor del av makten hos de enskilda länderna och dess regeringar.
Finland har ett rätt så ambitiöst klimatprogram och nu i höst ska regeringen förbinda sig till de åtgärder och målsättningar man satte upp i regeringsprogrammet. En ny klimatlag är på remiss och EU driver på med Fit for 55-programmet.
Den sittande amerikanska regeringen tar till kraftåtgärder mot klimatuppvärmningen och Kina tar också sedan några år tillbaka den här frågan på allvar. Klimatuppvärmningen går att hejda, men det kräver resoluta åtgärder och det fort.