Ledaren:
Regeringsprogrammet går
att leva med och kommer
dessutom med ambitiösa
målsättningar för jord- och
skogsbruket

Regeringsprogrammet är inte manna från himlen för det finländska jord- och skogsbruket. Men i skuggan av att regeringen gör anpassningsåtgärder på 6 miljarder euro, varav 4 miljarder är direkta nedskärningar, är det ändå ett regeringsprogram som går att leva med. Och så finns där också ambitiösa målsättningar för de gröna näringarna.

Regeringen Orpos regeringsprogram är en diger lunta på 259 sidor. Att det är så pass långt tyder på en viss bristande tillit mellan de olika regeringspartierna och att man därför redan i regeringsprogrammet vill binda upp varandra till konkreta åtgärder. När man läser programmet slås man av att det nästan känns som om det är två olika personer som hållit i pennan.

Och tankarna går osökt till ”Dr. Jekyll och Mr. Hyde”, 1800-talsromanen av Robert Louis Stevenson. En person som formulerar sig i svepande och tillitsfulla ordalag och plötsligt en annan som formulerar sig väldigt konkret och precist. I själva verket är det ju sannolikt flera skribenter än två bakom ett regeringsprogram, men en sådan här stilistisk skillnad märker man av tydligt. Djävulen finns i detaljerna brukar det heta och Petteri Orpos strategi verkar vara att ha så många detaljer som möjligt på det klara redan nu.

I regeringsprogrammet betonar man att jordbrukets lönsamhet måste höjas och att producenternas ställning i livsmedelskedjan måste stärkas. Att det finländska jordbruket överhuvudtaget är lönsamt är helt avgörande för dess fortsatta utveckling, investeringsmöjligheter och rent av existens. Att producenternas ställning i livsmedelskedjan är alltför svag och utnyttjas är det också lätt att hålla med om och man behöver enbart se hur konsumentpriset på olika livsmedelsprodukter fördelas för att inse detta.

I regeringsprogrammet finns också ett löfte om att inga sådana beslut ska fattas under regeringsperioden som kommer att öka kostnaderna för jordbruket. För oss som sett de skenande energi-, bränsle- och gödselkostnaderna under de senaste åren så känns det här betryggande, trots att dessa prisökningar inte berott på beslut fattade av staten.

Löftet ifråga är extremt viktigt, men ändå en så pass rund formulering att det kan ge utrymme för vissa för producenterna ofördelaktiga tolkningar längre fram. Det är på sin plats att vara uppmärksam här. Regeringsprogrammet tar också fasta på den parlamentariska MAKA-arbetsgruppens rapport från tidigare i år som identifierade behovet av att revidera livsmedelsmarknadslagen, konkurrens- och upphandlingslagen samt förbättra livsmedelsmarknadsombudsmannens rätt till information. 

Regeringen vill att jordbruksstöden bättre ska riktas till aktiv produktion, det här genom en uppdatering av Finlands rätt så färska CAP-plan. Man bör notera att inga direkta inbesparingar riktar sig mot jordbruksstöden, men från Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde sparar man ändå in cirka 80 miljoner euro. Det här handlar främst om landsbygdsutvecklingspengar åren 2025-2027, men förvaltningen torde också drabbas i någon mån.

Jämfört med de nedskärningar som riktar sig mot andra förvaltningsområden, inte minst social- och hälsovården, är ändå nedskärningarna inom JSM:s förvaltningsområde modesta.

Regeringen vill satsa på att öka Finlands livsmedelsexport genom ett nytt tillväxtprogram där man utnyttjar den potential som finns i våra rena och säkra finska livsmedel. Livsmedelsexporten är någonting som också tidigare regeringar gjort strävanden inom, kanske det finns momentum nu. Regeringsprogrammet identifierar även behovet av forskning, innovation och utveckling inom de gröna näringarna. Man vill också göra Ta hand om bonden-projektet permanent, en betydelsefull socialpolitisk åtgärd och någonting som SLC jobbat för redan en längre tid.

När det kommer till skogen så tar regeringsprogrammet fasta på ett aktivt skogsbruk där markägarna har en stark beslutanderätt. Regeringen inför inte begränsningar för avverkningar, men ska utreda om det finns möjligheter att förlänga skogens omloppstid så att skogen får växa längre innan den avverkas. Regeringen kommer också att ingripa i alltför kraftiga gallringar.

Samtidigt gör man ändå nedskärningar i METKA-programmet, som uttryckligen finns till för att stimulera till aktiv plantskogsskötsel och skogsvård. Således kan man fråga sig hur ord och handling går ihop här.

Anslagen för såväl Metso- som Helmi-programmen, som stöder frivilligt skydd av skog och livsmiljöer, hålls däremot på en god nivå. Regeringsprogrammet innehåller också kraftiga ställningstaganden för att stärka Finlands position inom EU:s skogspolitik. Finland måste ha en bättre framförhållning och påverka förslag och beslut i ett tidigt skede i lagberedningsprocessen.

Regeringen ska också revidera inlösningslagen, någonting som ur markägarsynpunkt i sig är mycket välkommet. Samtidigt ska vi komma ihåg att Samlingspartiet, vilka kan antas hålla i taktpinnen för en sådan revideringsprocess, representerar såväl kommunerna som storbolagen, och när det gäller markägarfrågor så är det ofta dessa som har motsatta intressen med markägarna.

För jord- och skogsbruket är regeringen Orpos regeringsprogram ingen katastrof. Där finns realism, men också hopp och rent av ambitiösa målsättningar för våra branscher. Sedan ska regeringsprogrammet förstås efterlevas också.