Skogsbruk EU Opinion

Ledaren:
Nationella beslutanderätten
i skogsfrågor ska inte ges bort
till EU eller någon annan

Ordförandena för skogsråden runt om i de finländska landskapen är oroliga för att EU vill förflytta allt mer av den skogspolitiska beslutanderätten till Bryssel. Det här strider mot principen om öppenhet och medborgarnas deltagande, som finns med i EU:s grundfördrag, konstaterar skogsrådsordförandena i ett ställningstagande i samband med sitt möte i Sankt Michel i onsdags.

Fenomenet som skogsråden nu uppmärksammar har vi sett en längre tid. Det finns ett ökande intresse från EU-sammanhang att direkt eller indirekt utöva ett allt större inflytande i skogsrelaterade frågor. Ett sådant engagemang blir problematiskt då det riskerar trampa på den nationella beslutanderätten.

När EU-kommissionen uttalar sig om unionens nya skogsstrategi betonar de starkt stävjandet av klimatförändringen, bevarandet av den biologiska mångfalden och möjligheterna att använda skogen för rekreation. De här tyngdpunkterna är förstås viktiga ur ett globalt perspektiv. Men för Finlands ekonomi, såväl nationellt, regionalt, som för den enskilda skogsägaren, är det ändå fortfarande viktigt att kunna använda sig av skogen ekonomiskt.

Det viktiga för Finland är inte något enskilt delområde, utan att skogen används som en helhet på ett sätt som är hållbart ur alla synvinklar. Skogen har en viktig roll i kampen mot klimatförändringen. Skogen och träprodukter fungerar som kolsänka och kollager. Dessutom ersätter och minskar skogsbiomassa användningen av fossila bränslen.

Ett mål i EU:s nya skogsstrategi är att sätten att producera förnybar energi ska bli mångsidigare. I Finland har den minskade användningen av torv igen ökat efterfrågan på trä i energiproduktionen och den kommer att öka ännu mer fram över. Hållbart och effektivt producerad skogsenergi kommer att spela en stor roll i energiproduktionen också i fortsättningen. En stor del av bioenergin produceras genom att man effektivt tar till vara biprodukter från skogsindustrin och skogsvården.

Strategin tar också upp huruvida det är förnuftigt att producera kortlivade produkter som cellulosa, papper och kartong. För sina användare är de viktiga och en del av att på ett hållbart sätt ta vara på träråvaran i sin helhet.

EU:s nya skogsstrategi tar dessutom ställning till skogsvårdsmetoder på detaljnivå när det gäller förnyelseavverkning. Man bör ändå komma ihåg att skogarna skiljer sig från varandra då det kommer till naturgeografiska zoner, trädslag, ekosystemens mångfald och hur skogarna används och har använts historiskt sett. Därför är EU:s detaljerade reglering på den här punkten svår att förstå.

EU:s ny skogsstrategi innehåller också ett stort antal definitioner. Skogarna, skogsägarna, skogskunskaperna och lagstiftningen skiljer sig rejält mellan olika europeiska länder och därför ska man kanske vara försiktig med olika definitioner. Bara begreppet skog är olika i olika länder.

Finlands första skogslagar är från den svenska tiden. Vi har också en lång tradition av skogsforskning, skogsutbildning och samhälleliga morötter för branschen. En aktiv skogspolitik och bra skogsvårdsmetoder har bidragit till att vi har sunda och växande skogstillgångar. Skogarnas tillväxt har nästan fördubblats i Finland under de senaste femtio åren.

Jämfört med den finländska skogsregleringen är EU:s nya skogsstrategi och -bestämmelser svårtolkade. Många anser också att beredningen av dem inte alla gånger varit öppen eller följt EU:s närhets- och proportionalitetsprinciper. Eftersom skogarna och skogsbranschen är förhållandevis olika i olika EU-länder är det viktigt att skogspolitiska beslut och åtgärder fattas på nationell nivå.

De strategiska målen kan man ändå besluta om tillsammans i EU. EU är på gott och ont en spegelbild av sina medlemsländer och det är givetvis andra länders synsätt vi nu ser spår av i EU:s nya skogsstrategi.