Opinion

Ledaren:
Det kommer att svida
för så gott som alla …

På måndagen kom nyheten ut om Fennovoimas beslut att avsluta leverantörs- och byggnationsavtalet med ryska Rosatom. Det var säkert det enda möjliga beslutet att fatta i nuläget.

Man kunde ifrågasätta klokheten i Fennovoimas samarbete med Rosatom redan före Rysslands invasion av Ukraina, men efter den så blev kärnkraftsprojektet i Pyhäjoki omöjligt ur en finländsk synvinkel. EU har den senaste månaden letat efter sätt att avsluta det ryska energiberoendet, oljan och gasen. För snart två veckor sedan började man se en ljusning i den processen när Tysklands regering med förbundskansler Olaf Scholz i spetsen slutligen kunde omfatta faktumet att det är energihandeln med Ryssland som finansierar landets krigande och att den därför måste minimeras. Nu finslipar man som bäst linjeringen så att den ska passa alla EU:s medlemsländer.

Eftersom Finland verkar stöda stränga restriktioner gällande import av rysk energi så skulle det se väldigt konstigt ut om vi samtidigt skulle låta bygga ett kärnkraftverk som är beroende av ett ryskt statsstyrt bolag. Ett bolag som bland annat är involverat i att under kriget ta över ukrainska kärnkraftverk och utveckla kärnvapenteknologi för Ryssland. En uppenbar intressekonflikt och ett trovärdighetsproblem för Finland i EU-sammanhang men också i övrigt. Kärnkraftsprojektet i Pyhäjoki blir nu ett slags monument över politisk godtrogenhet och ett finländskt, ekonomiskt offer i kriget i Ukraina. I Pyhäjoki och i Centern går man och hoppas att kärnkraftsprojektet kunde bli av med en annan, närmast då västerländsk leverantör, men det är inte sagt att det är realistiskt längre.

Kärnkraftsprojektet i Pyhäjoki framstår som det största enskilda finländska, ekonomiska offret i kriget i Ukraina och sannolikt är det också det. Men många finländska företag har redan avvecklat sin verksamhet i Ryssland eller överväger att göra det. Dotterbolag har sålts, verksamhet har lagts ner eller exporten dit har upphört. Det handlar förstås om miljonbelopp och om andelar av storbolagsomsättningar som kan ligga på 10-30 procent. Bland företag i livsmedelsbranschen som den senaste tiden gjort en exit från Ryssland hittar vi Valio, Fazer, Atria och Paulig. Skräckexemplet på ett finländskt börsbolag som fortfarande är mycket starkt kopplat till Ryssland är Nokian Renkaat.

Men också inom livsmedelsbranschen och jord- och skogsbrukssektorn har vi fått lida ekonomiskt och kommer att göra det ännu länge. De finländska mjölkproducenterna har lidit sedan annekteringen av Krim och de ryska motsanktionerna mot EU:s handelssanktioner 2014. Det, tillsammans med avskaffandet av mjölkkvoterna, gjorde att Valio blev tvunget att sänka producentpriserna och sedan dess har de inte återhämtat sig i nämnvärd utsträckning. De förhöjda energipriserna i hela Europa har som bekant lett till en akut kostnadskris för det finländska lantbruket. Och sedan finns det dessutom mindre följder av det hela, följder som vi fortfarande inte sett den fulla vidden av.

Bara en sak är riktigt säker. Kriget i Ukraina, Rysslands framtid och Finlands närhet till Ryssland gör att det kommer att svida ekonomiskt för så gott som alla i Finland. Men som så ofta är fallet så fördelar sig också den här bördan orättvist, för en del kommer det helt enkelt att svida mer än för andra. Än en gång känns det som om det finländska lantbruket och landsbygdens invånare står, om inte i främsta linjen, så i varje fall väldigt långt framme.