Det börjar nu bli brist på malet kött i butikerna. Att så är fallet överraskar inte jordbrukarna. Lönsamheten har varit för dålig i flera år och trots bristen stiger inte priserna. Ett tecken på att handeln fortfarande styr med järnhand, menar ÖSP:s ordförande Tomas Långgård.
I flera år har jordbrukets lönsamhet varit dålig och i stort sett alla sektorer har varit eller är drabbade av kombinationen av för höga kostnader och för låga intäkter. Speciellt situationen för landets dikoproducenter har varit mycket dålig.
– Situationen har varit ohållbar i flera år. Antalet gårdar med nötkreatur har sedan 2020 minskat från 10.000 till 6.500 och därmed är det inte överraskande att det blir brist på malet kött i butikerna. Det kommer som en överraskning för konsumenterna, men inte för jordbrukarna, konstaterade ÖSP:s ordförande Tomas Långgård när han öppnade fullmäktigemötet på Hemmergården i Solf i tisdags.
Nötköttspriserna har varit de lägsta inom EU och trots att det nu råder brist på en vara verkar inte priserna stiga.
– Det är ett tecken på att fördelningen av värdet i livsmedelskedjan är orättvis, och att det är handeln som styr med järnhand, säger han.
Stark varningsklocka
Han får stöd av Naturresursinstitutet Lukes prognos som publicerades senaste höst. Lönsamhetsutvecklingen inom jordbruket är fortsättningsvis svag.
– Den totala lantbruksinkomsten ligger på cirka 400 miljoner euro när den borde vara det dubbla. På grund av den dåliga lönsamheten börjar nu bankerna betrakta lantbruket som en krisbransch. Det här är en stark varningsklocka, säger Långgård.
Trots att livsmedelspriserna stigit i hela Europa verkar det inte synas i jordbrukarnas inkomster. Däremot fortsätter handelsjättarna att göra miljardvinster.
– I Sverige uppmanas det nu till köpbojkott mot de stigande livsmedelspriserna och handelns vinster, tillägger han.
Lantbrukarnas intresseorganisationer jobbar aktivt för att förbättra lantbrukarnas ställning. Det sker på politisk väg och nu börjar det arbetet ge vissa resultat.
– I regeringsprogrammet står det att jordbrukarnas position i livsmedelskedjan ska stärkas. Nu börjar det faktiskt komma en del förbättringar via lagändringar och uppdateringar av lagar.
Långgård lyfter bland annat förbättringar av livsmedelsmarknadslagen. Dess ombudsman, som i dag heter Jarno Sukanen, har sedan årsskiftet fått större befogenheter och mer insyn i livsmedelskedjan.
– Det ska också komma en uppdatering av samma lag i höst och vi har förhoppningar på en reglering av private label-produkter som börjar dominera marknaden. Vi vill också att långa avtal mellan förädlingsindustrin och handeln ses över.
Framsteg har gjorts
Som bäst bereder man också upphandlingslagen, som borde säkerställa att upphandlingen gynnar inhemska produkter.
– Det kan inte vara så att staten ålägger oss höga krav, men samtidigt köper man livsmedel till den offentliga sektorn som inte uppfyller samma krav. Vi har fått signaler om att den lagen går åt rätt håll, berättar Långgård.
Han nämnde också höjningen av de minimis-stödet som för en treårsperiod har höjts från 20.000 euro till 50.000 euro. Inlösningslagen har också stärkt markägarnas position och höjningen av skogsavdraget från 60-75 procent kommer att ge skogsägarna skattelättnader.
– Det börjar synas en del framsteg från regeringens sida, men vägen är fortfarande lång för att nå målet att stärka vår position så att vi får ett rättvist pris för våra produkter som är renast i världen, säger han.
Däremot ser det ljusare ut för skogsägarna, som åtnjuter ett starkt marknadsläge med goda priser på virke. Tyvärr har den dåliga vintern bidragit till ett försämrat drivningsläge, men handeln har ändå varit livlig.
Mätmetoderna måste vara samma
Samtidigt pågår klimatdiskussionen om skogen för fullt. Långgård tog upp det faktum att skogen betraktas som en kolsänka i Sverige, medan det just nu är tvärtom i Finland.
– Det här beror på att man i Finland nu tillämpar en ny mätmetod. Jag begriper inte att man inte kan använda samma mätmetoder inom hela EU.
Långgård betonade att älgstammen igen ser ut att öka i Österbotten. Uppmaningen till jägarna i landskapet är att ansöka om tillräckligt med licenser inför höstens älgjakt.
– Det är mycket viktigt att avskjutningsprocenten blir hög på grund av att älgstammen nu håller på att öka igen i hela landskapet.
Han konstaterade också att världen genomlever turbulenta tider. Egna intressen styr världspolitiken och det pågår också ett handelskrig som sannolikt kommer att leda till ännu högre priser.
– Samtidigt satsas det miljarder på vapen och försvar och kriget i Ukraina pågår fortsättningsvis. Det återstår att se var fredsförhandlingarna landar. Det börjar också synas tecken på livsmedelsbrist globalt efter flera år av dåliga skördar med minskade lager och där priserna rusar på vissa produkter.
– Även djursjukdomar härjar på en del håll i världen och det är väldigt svårt att säga hur morgondagen ser ut. Det enda vi med säkerhet kan konstatera är att mat kommer att behövas även i framtiden, säger han.