Inga motioner behandlades på ÖSP:s fullmäktigemöte i tisdags. Däremot blev det diskussioner om hur byråkratin kunde underlättas. Krav på olika certifieringar är något som också oroar.
– Jag vill se en byråkratifri månad per år. Som det är nu är det något som konstant ska fyllas i och det kommer mera hela tiden. En del saker ska dessutom verifieras från flera olika håll och vi har inte tid att hålla på så här.
Begreppet byråkratifri månad lanserades av frilandsodlaren Christer Finne på ÖSP:s fullmäktigemöte i Solf i tisdags. Han tyckte – i likhet med alla på mötet – att stödbyråkratin måste underlättas.
– Vi är mitt i en stödperiod och då brukar det inte finnas utrymme för stora förändringar i stödpolitiken. Men det finns några saker som ÖSP:s initierat och fört vidare till SLC, säger ÖSP-ordföranden Tomas Långgård.
Vill sammanslå flera stöd
Det som förbundet vill ha är att fler stödansökningar sammanslås. För husdjurssektorn vore det att föredra en stödansökan och en annan för åkerstöden.
– Det bästa skulle vara högst en ansökan för husdjurssektorn och en annan för åkerstöden. Tidtabellen skulle gärna få vara tidigare, vilket också kunde förbättra tidtabellen för stödutbetalningarna. I stödansökan för husdjur finns nu många olika datum och det är risk att den som ansöker om stöd missar något, säger Långgård.
En annan sak som ÖSP arbetar för att höstanmälan ska göras på hösten och inte som nu i januari.
– Vi jobbar också för att nå förbättringar i tidtabellen för stödutbetalningarna och har lyft saken både med jord- och skogsbruksministern och ministeriets kanslichef. Men vi upplever att det är svårt att komma framåt.
– Det är synd för enligt Lukes rapport har gårdarnas likviditet försämrats, vilket inte är förvånande när en stor del av intäkterna kommer sent på året eller först nästa år, säger han.
Staffan Majors från Malax frågade om inte stödansökan också kunde öppna tidigare. Enligt Långgård fungerar det så i Sverige.
– På det området verkar svenskarna ha kört om oss. Skulle ansökningarna öppnas tidigare kunde också stödutbetalningarna tidigareläggas. Det finns definitivt utrymme för förbättringar, säger Långgård.
Stöden bör riktas till aktiv odling
Roger Backholm från Korsnäs, tog upp en annan sak kring stöden som har diskuterats länge – nämligen att stödet ska riktas till aktiva odlare.
– I dag lyfter inaktiva odlare stöd och det hämmar unga bönder som kan behöva odlingsmark. Jag har inga förslag på hur det här systemet kan ändra eller hur vi ska komma åt det. Men det är ett problem med stödodling, konstaterar han.
– Det här är en fråga som drivs på av producentorganisationerna, och vi är många som vill få till stånd en kursändring under pågående programperiod. Det betyder inte att passivare odling ska bli utan stöd, men stöden ska helt klart riktas mera till den aktiva odlingen, fortsätter Långgård.
Samuel Ingves från Sideby konstaterade att byråkratin kring jordbruket sysselsätter cirka 4.000 personer. Samtidigt finns det 5.000 poliser som övervakar ordningen för ett land med 5,5 miljoner invånare.
– Vi bönder måste vara ganska stora skurkar när det behövs så många byråkrater inom vår sektor. I förhållande till antalet poliser tycker jag något är fel.
David Köping från Sundom har likt många andra noterat att landets försvar ska stärkas. Han frågade sig om någon vet varifrån de ökade anslagen ska tas och om det kan bli aktuellt med att lantbruket på något vis påverkas negativt. Långgård tror inte att så sker.
– Åtminstone kommer inga nedskärningar från EU som har en fastslagen budget för innevarande programperiod. Livsmedelsproduktionen bör också räknas till landets beredskap och uppbackningen av jordbruket är starkt från regeringens sida. Men någonstans ifrån ska ju pengarna till försvaret tas, säger Långgård.
Bättre tongångar från EU
Tongångarna på EU-nivå är också annorlunda efter senaste parlamentsval. Fokus verkar ligga på att stärka den europeiska livsmedelsproduktionen i stället på olika gröna regleringar.
– Det har skett en vändning i EU:s jordbrukspolitik efter valet och tillsättandet av en ny kommission. Det är nu större fokus på livsmedelsproduktion och att lönsamheten måste förbättras. På den punkten ser det faktiskt ganska bra ut, konstaterar Långgård.
Henrik Holm, som var med på Teams, tycker att producentorganisationerna nu ska lägga mer krut på jobba för primärproduktionen.
– På sistone tycker jag att vi har lagt för mycket tyngd på klimatplaner. Linjen bör vara den att prioritera frågor som direkt rör våra näringar. Det är viktigt för våra medlemmar att visa att det är dem vi jobbar för.
Sören Lawast, som representerar Jeppo Potatis i ÖSP:s fullmäktige, tog också upp frågan om certifieringskraven. I dagens läge börjar någon form av certifiering bli ett krav för att få sälja sina råvaror.
– Certifieringarna är inte lagstadgat och därmed inte demokratiskt. Jag tycker implementeringen av de här systemet inte går rätt till. Nog kan vi certifiera våra verksamheter, men då ska vi också ha betalt för det. Som det är nu tycker jag de här kraven inte förbättrar vår situation på något vis förutom irritation och högre kostnader.
– Det här är något som vi måste hålla ögonen på bättre framöver, säger Lawast.