Det finns många duktiga mjölkproducenter i Österbotten. En av dem är Magnus Wik som har höjt produktionen mest av alla inom Österbottens husdjursklubb. En stor bidragande orsak är satsningen på djurens välbefinnande.
– Klart det är roligt att toppa en lista. Resultaten är ett bevis för att vi har gjort många bra saker och utvecklar produktionen kontinuerligt enligt våra uppsatta mål, säger Magnus Wik, mjölkproducent i Socklot i Nykarleby.
För några veckor sedan publicerade Österbottens husdjursklubb resultaten för fjolåret. Listan som Wiks Gård toppar är för den högsta höjningen av mjölkproduktionen. Gården har för de tre senaste kontrollåren höjt sin medelproduktion med 1.725 kilo per ko.
– Vi har gjort många investeringar de tre senaste åren med målet att höja produktionen. I alla investeringar som vi har gjort så ingår satsningar på att öka djurens välbefinnande, förklarar Wik.
Den största investeringen är ett stall för ungdjur och sinkor, som började byggas 2021. Det nya stallet innebar att sinkorna nu har optimalt underlag med ströbädd och tillgång till utevistelse året runt.
– Tidigare hade vi ungdjuren i iglos och i hagar med tillfälligt skydd. Målet var att ungdjuren skulle få bättre förutsättningar med tak så det nya stallet var ett stort steg framåt, konstaterar Wik.
Madrasser, bete och kylfläktar
Wik berättar också att mjölkkorna i ladugården har bekväma madrasser och det finns kylfläktar i taket. Korna har möjlighet att fritt ta sig ut på bete från vår till höst. I år ska man också investera i gummimattor i gången till foderbordet för de mjölkande korna.
– Genom den satsningen har korna ett skonsammare material att stå på medan de äter, vilket borde resultera i ett högre foderintag. Vi har gjort en hel del för att förbättra deras kornas välmående och det jobbar vi kontinuerligt med, säger han.
I samband med att sinkorna flyttade till det nya stallet övergick man till robotmjölkning. Det är också en stor bidragande orsak till att mjölkmängderna har ökat mycket på gården.
– Korna mjölkar mer och oftare med robotmjölkning. De får exakt den mängd kraftfoder som de behöver enligt produktionsstadiet, vilket ger en bättre energiförsörjning. Även juverhälsan har också förbättrats mycket sedan vi började med robotmjölkning och under det senaste året har vi inte haft några inflammationer som krävt penicillinbehandling. Det sänker också veterinärkostnaderna, säger han.
Annat som bidrar till de förbättrade resultaten är aveln. Grunden till en god och ekonomisk mjölkproduktion – grovfodret – får man inte heller slarva med.
– Vi eftersträvar alltid att skörda ett så energi- och proteinrikt foder som möjligt och vi följer med hur det växer genom att ta skördetidsprover, som är viktiga.
Den första skörden är den viktigaste för alla mjölk- och köttproducenter eftersom den har den bästa energinivån. Wik har växtsidan som ekologisk.
– För oss brukar den andra skörden ha sämre energi och därför tar vi den betydligt tidigare än vi gjorde förut, cirka fyra veckor från första skörden. Den tredje skörden brukar vara bättre, men eftersom vi också tar den tidigare blev det fyra skördar i fjol när växtsäsongen var lång. Vi har inte fyra skördar som mål, men i fjol blev det så, berättar han.
Vettiga investeringar
I tider där byggnadskostnaderna har stigit jämfört med tidigare ökar vikten av vettiga investeringar. Wik har som mål att varje investering ska bidra till att underlätta arbetet och öka mjölkproduktionen samt förbättra djurens välbefinnande.
Han återkommer till byggnaden för ungdjuren, som inte har några väggar och har således naturlig ventilation. Det finns också en tvärkanal för sväm som under vintern cirkulerar med kanalen från ladugården.
– Stallet för sinkorna var en investering som inte blev alltför dyr, eftersom det är en enkel men robust konstruktion samt att en stor del av bygget gjordes med gårdens eget folk. Det går inte att pruta för mycket och bygga något som kräver mycket underhåll, för det blir inte hållbart i längden menar han.
Småkalvarna finns en bit längre bort och flyttas till stallet för ungdjuren vid tre månaders ålder. Wik bedriver också köttproduktion och föder upp tjurkalvar till slakt vid cirka 18 månaders ålder.
– Det är ett komplement till mjölkproduktionen och det här stallet är planerat så att allt ska vara lättskött och effektivt.
Lönsamheten är ganska god
Han är belåten med att investeringarna som har gjorts har ökat mjölkproduktionen. Att höja medelproduktionen – utan att överutfodra med dyrt kraftfoder – förbättrar också ekonomin.
– Med de mjölkmängder som vi producerar uppnår vi en rätt bra lönsamhet. En del kostnader, främst bränsle, har kommit ner och i dagsläget ser vi ljust på framtiden, säger Wik, som tillägger att han i och med att växtodlingen är eko inte behöver beakta kostnaderna för konstgödsel.
Han fortsätter: – Vi har också försökt hålla oss inom vettiga ekonomiska ramar och inte överbelåna oss. Vi eftersträvar att utveckla gården enligt vad plånboken tillåter, och då är det också lättare att ha en positiv framtidssyn.
I dag är gårdens medelproduktion 11.330 EKM. Tanken är att fortsätta göra vettiga investeringar som ytterligare höjer medelproduktionen och produktiviteten.
– Det finns potential i kossorna, men det gäller att inte ha för bråttom. Genom att fokusera på djurens välbefinnande stiger mjölkproduktionen automatiskt. Att höja medelproduktionen till 13.000 EKM inom en femårsperiod är definitivt inte omöjligt, säger han.