Jordbruk
Kommentaren Frantz webben
Charlotta Frantz är fastighetsmäklare vid Ab Skogsfastigheter. FOTO: Skogsvårdsföreningen Österbotten
Tema

Kommentaren:
Generationsväxling inom skogsbruk

Den kanske vanligaste frågan som ställs när man pratar om generationsväxling inom skogsbruket är ”vad är bäst?” Hur ska man göra föra att föra över skogen till en ny generation, vad är bäst? Sanningen är dock att det inte finns endast ett rätt svar. Varje familj är unik, med olika önskningar och förutsättningar, och det som passar en passar kanske inte en annan.

Ett antal olika aspekter utöver de rent ekonomiska bör beaktas, såsom överlåtarens vilja, mottagarens intresse och möjligheter, rättvisa gentemot eventuella andra arvingar, känslomässiga aspekter.

En viktig aspekt är också skogsbrukets fortsatta lönsamhet och livskraft, varvid det kan löna sig att sträva efter att behålla större enheter. Vid en generationsväxling är också strävan att skattepåföljderna ska bli så rimliga som möjligt.

En generationsväxling kan ske under överlåtarens livstid eller efter döden. Under livstiden kan en skogsägare sälja sin egendom åt en arvinge, antingen till gängse värde eller som köp av gåvokaraktär, eller ge skogen i gåva.

Efter döden sker en överlåtelse genom arv eller testamente.

Köp

Om priset vid en försäljning är över 75 procent av gängse värde räknas köpet i sin helhet som ett köp och någon gåvoskatt för köparen fastställs inte. Arvingen kan alltså köpa skogen med rabatt utan att drabbas av gåvoskatt.

Om köpesumman däremot underskrider 75 procent av gängse värde betraktas den överskjutande delen upp till hela det gängse värdet som gåva som beskattas med sedvanlig gåvoskatt.

Det finns flera fördelar med att sälja skogen till en närstående. Om man har flera barn varav kanske bara det ena är intresserat av skogen, får föräldern genom att sälja skogen till detta barn till ett rabatterat pris in pengar som till exempel kan fördelas åt de andra barnen som gåva, motsvarande den rabatt köparen har fått.

Köparen av skogen får ett skogsavdrag som kan användas föra att minska skatten vid kommande virkesförsäljningar, och köparen kan också betala köpesumman eller en del av den med de inkomster som virkesförsäljningen inbringar.

Vid försäljning till en närstående betalar säljaren ingen skatt på eventuell försäljningsvinst, om skogen har varit i överlåtarens ägo minst tio år, eller i hans och sådan persons ägo av vilken han fått den vederlagsfritt.

Överlåtaren ska ha utövat skogsbruk på fastigheten och efter överlåtelsen måste köparen fortsätta att äga fastigheten i minst fem år. Köparen betalar alltid överlåtelseskatt, som är tre procent av köpesumman.

Gåva

Genom gåva kan man planera överförandet av skogsegendomen och portionera ut det över en längre tid, även om det inte alltid är lätt eller önskvärt att dela upp skogsinnehavet i många olika delar.

Vid en gåva kan gåvogivaren ställa vissa villkor för överlåtelsen, till exempel att gåvotagarens make inte ska ha giftorätt i egendomen eller att gåvan ska eller inte ska utgöra förskott på arv.

En gåvogivare kan även själv behålla besittningsrätt till gåvoobjektet eller förbehålla besittningsrätten åt någon annan än gåvotagaren, vilket minskar på gåvoskatten.

En gåva beskattas med gåvoskatt enligt två klasser beroende på släktskap. Gränsen för skattskyldighet går vid 7.500 euro, vilket innebär att gåvorna är skattefria om deras sammanlagda värde under en tid av tre år underskrider detta belopp.

Vid vederlagsfri överlåtelse fås inget nytt skogsavdrag, men outnyttjat skogsavdrag kan användas.

Arv och testamente

Överlåtelse efter ägarens frånfälle sker genom arv enligt den normala arvsordningen, eller med avvikelse från denna genom testamente.

Av betydelse är också efterlevande makens giftorätt, som ska beaktas före kvarlåtenskapens fördelning till arvingarna. Om giftorätten inte har uteslutits till exempel genom äktenskapsförord eller förordnande i gåvobrev, har den efterlevande maken rätt till hälften av den totala behållningen av kvarlåtenskapen och dödsboet till den avlidne till andra hälften.

Efter ett dödsfall kan egendom fördelas mellan delägarna i ett arvskifte, eller så kan ägandet fortsätta inom dödsboet. Dödsboet är ett eget skatterättsligt subjekt och kan bedriva skogsbruk, sälja och köpa skog.

Ett dödsbo kan även omvandlas till en beskattningssammanslutning genom att respektive delägare tilldelas en viss kvotdel i egendomen. Inkomster är då delägarnas personliga i förhållande till deras ägarandel och underskott kan dras av i den personliga beskattningen.

En åtgärd som kan vidtas under livstiden men som aktualiseras först efter döden är testamente, genom vilket man kan avvika från den lagstadgade arvsordningen.

Samfälld skog eller försäljning

En möjlighet, i synnerhet för ett större skogsinnehav, är att grunda en samfälld skog, eller så kan skogsinnehavet anslutas till en befintlig samfälld skog.

I en samfälld skog kan skogsinnehavet behållas som en helhet och skogsbruket kan bedrivas hållbart. Om det av olika skäl inte är aktuellt eller möjligt med en överlåtelse inom familjen, finns förstås alternativet att sälja skogsfastigheten till utomstående. Efterfrågan på skogsfastigheter är stor.

Oavsett hur man gör så är det viktigt att vara medveten om vilka möjligheter som finns för att kunna planera övergången av skogsinnehavet på ett bra sätt.

Charlotta Frantz
Fastighetsmäklare, AFM
Skogsvårdsföreningen Österbotten,
Ab Skogsfastigheter