En fjärdedel av EU:s jordbruksbudget, mer än hundra miljarder euro, användes för klimatstöd till jordbruket mellan åren 2014 och 2020. Lika gärna hade EU kunnat elda för kråkorna. Stöden hade praktiskt taget ingen som helst effekt på klimatet.
EU:s revisionsrätt visar ingen förståelse för politiken. Trots de rikliga stöden för klimatåtgärder har utsläppen av växthusgaser från jordbruket inte minskat sedan 2010. Pengarna har betalats i onödan för ineffektiva åtgärder.
Revisorernas rapport är en dyster läsning, som till råga på allt publiceras vid en synnerligen känslig tidpunkt. EU-parlamentet, medlemsländerna och kommissionen bryter i dessa dagar arm om nästa CAP och det handlar om mycket pengar.
EU har givit ut stora belopp för klimatskyddet, men åtgärderna har varit förhållandevis kraftlösa. De flesta klimatåtgärder inom CAP saknar potential att tackla klimatförändringen. Därutöver borde producenterna sporras till större ansträngningar.
Effektiva åtgärder saknas fortfarande
Åren 2014 till 2020 stödde EU klimatskyddande åtgärder inom tre huvudsakliga källor till utsläpp. Politiken har fokuserat på djurhållning, konstgödsel och stallgödsel samt markanvändning, d.v.s. åkermark och gräsmark.
Parallellt försökte revisorerna jämföra motsvarande klimatåtgärder under perioden 2007 till 2013. Revisorerna ville på detta sätt skapa sig en uppfattning om eventuella förändringar i systemet och deras effekter.
Djurhållningen står för omkring hälften av EU-jordbrukets totala utsläpp och utsläppen har inte minskat sedan 2010. Dessa utsläpp beror på djurbesättningens storlek och två tredjedelar av emissionerna härstammar från nötkreatur.
Beaktar man ytterligare utsläpp som är kopplade till foderproduktion inklusive import, blir andelen utsläpp från djurhållningen ännu större. CAP avser däremot inte att begränsa antalet djur. Reglerna sporrar inte heller till nedskärningar, anmärker revisorerna.
En av marknadsåtgärderna i CAP siktar på att främja animalieprodukter, vars konsumtion inte har minskat sedan 2014. Denna åtgärd bidrar mer till att upprätthålla utsläppen av växthusgaser än att minska dem, anmärker revisorerna.
Utsläppen från konstgödsel och stallgödsel står för en tredjedel av jordbrukets utsläpp, och ökade mellan 2010 och 2018. CAP har erbjudit stöd för metoder som kan minska användningen av gödselmedel, exempelvis ekologiskt jordbruk och odling av baljväxter.
Stöden har emellertid saknat praktisk betydelse för utsläppen av växthusgaser. Smärre belopp har beviljats för metoder som bevisligen är ändamålsenliga. Detta gäller exempelvis precisionsjordbruk där hanteringen av gödsel anpassas noga till grödorna.
CAP stöder klimatvänliga metoder, till exempel genom att stöda producenter som odlar på dränerad torvmark. Torvmarken utgör mindre än två procent av EU:s jordbruksmark men förorsakar 20 procent av jordbrukets CO2-utsläpp.
Förorenaren borde betala
Revisorerna efterlyser mer resurser inom landsbygdsutvecklingen för att återställa dränerade torvmarker. CAP-stöd för CO2-bindande åtgärder som beskogning eller återställning av gräsmark har inte ökat, jämfört med perioden 2007-2013.
Trots EU:s höga klimatambitioner har reglerna för tvärvillkor eller landsbygdens utveckling inte nämnvärt förbättrats, trots EU:s höjda klimatmål. Producenterna borde i högre grad sporras att vidta de rätta klimatåtgärderna, fastställer revisonsrätten.
Enligt revisorerna borde EU gå in för en mer målinriktad politik med både ros och ris. Producenter bör belönas för åtgärder som på sikt binder CO2 och medlemsländerna uppmanas att ställa upp vettiga nationella mål.
Medlemsländernas strategiska planer för CAP efter 2023 ska bedömas utifrån effekten på miljö och klimat. Kommissionen borde också fastställa i vilken mån förorenaren ska betala för sina utsläpp av växthusgaser.