Den finländska marknaden för klimatkompensation är brokig, visar en utredning som beställts av jord- och skogsbruksministeriet. Ännu saknas också kriterier för en enhetlig klimatkompensation, vilket i värsta fall kan leda till att klimatmålen inte uppnås. Nu planeras fortsatta åtgärder som ska förbättra förutsättningarna för markanvändningssektorns klimatkompensationsprojekt.
Det finns många företag i Finland som erbjuder kolkompensationstjänster för företag inom jord- och skogsbruk, men ännu saknas gemensamma spelregler och en helhetsbild av läget. Därför har jord- och skogsbruksministeriet beställt en utredning av marknadsläget och de kriterier som kompensationen borde basera sig på.
Utredningen har gjorts av Gaia Consulting Oy och Pellervo ekonomiska forskningsinstitut.
– Kompensering är ett precisionskrävande arbete, sade Anna Laine, äldre konsult vid Gaia Consulting. För att verkligen kompensera ett ton koldioxid från energisektorn måste kompensationen uppfylla vissa kriterier och vara pålitlig, eftersom klimatpåverkan kan bli negativ om kompensationen inte är faktisk.
Utredningen identifierade åtta huvudkriterier som kan användas för att standardisera kolkompenseringen. Till exempel måste kompenseringen komma från ett nytt projekt.
– Det viktigaste är kanske kravet på tillägg, det vill säga att utsläppsminskningen eller kolsänkan som görs kommer från ett projekt som inte skulle ha existerat i nuvarande situation utan kolkompenseringen eller säljandet av kompensationsenheter, säger Laine.
I vissa fall är det svårt att bedöma om en del av klimateffekterna skulle ha uppstått också utan projektåtgärder. En existerande skog där inga tilläggsåtgärder genomförs lämpar sig däremot inte för kolkompensation enligt de föreslagna kriterierna.
Kan ge markägare flera inkomstmöjligheter
För företagare som är intresserade av att kolkompensera sin verksamhet är dagens marknadsläge inte det enklaste. Dålig transparens gör det svårt att jämföra projekt och åtgärder. En databas med åtgärder och kriterier som är öppen för alla kunde vara en lösning, sade Tatu Torniainen, ordförande för utredningsprojektets styrgrupp, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.
– Klimatkompensationsprojekten kan ge lantbruksproducenter och skogsägare flera inkomstmöjligheter och därigenom ha en positiv inverkan på den regionala ekonomiska utvecklingen. Det kan vara bra även för kommunerna att undersöka vilka möjligheter projekten ger dem, sade Torniainen.
Enligt utredningen har projekten i regel lyckats uppnå de politiska mål som hänför sig till jord- och skogsbruket, men ännu finns det stor variation i de projektåtgärder som stärker och ökar de skogliga kolsänkorna. Till exempel tillgången på energi- och gagnvirke påverkas på olika sätt beroende på åtgärden.
– Jord- och skogsbruksministeriet planerar fortsatta åtgärder som ska förbättra förutsättningarna för markanvändningssektorns klimatkompensationsprojekt, såsom att skapa klarhet i kriterierna och utveckla kunskapsunderlaget och metoderna, sade Torniainen. Några kompensationsåtgärder som finansieras med offentliga medel planeras inte.
Torniainen ansåg däremot att företag och aktörer som redan sysslar med kolkompensering, antingen som köpare eller säljare av tjänster, kunde vara med och utveckla de gemensamma spelreglerna. För detta ändamålet kunde det även ordnas statlig finansiering.
Utöver klimateffekterna kan kolkompenseringsprojekten också påverka till exempel naturens mångfald och vattendragens tillstånd. Enligt utredningen är effekterna i regel positiva. De största utvecklingsbehoven gäller mätningen, rapporteringen och verifieringen av projektens klimateffekter samt de tillämpade metoderna.