Riksdagens jord- och skogsbruksutskott gav förra veckans tisdag ett betänkande gällande stamvårdande jakt på varg. Betänkandet utgår från ett medborgarinitiativ som överlämnades till riksdagen i november 2020 med över 60.000 underteckningar. Initiativet efterlyser stamvårdande vargjakt och förhindrande av vargskador.
I sitt betänkande har utskottet lagt fram fem förslag till uttalanden. För det första skall vargen för Finlands del i EU:s habitatdirektiv flyttas från bilaga IV till bilaga V. I klarspråk innebär detta att vargens skyddsstatus uppluckras.
Vidare skall referensvärdet för skyddandet av vargstammen inte får utgå endast från genetik utan även beakta säkerhet, sociala och ekonomiska faktorer samt jaktkultur. I betänkandet framförs även att jaktloven bör beviljas i tillräckligt god tid för att eventuella besvär inte skall inverka på lovens giltighet.
”Ett bra paket”
Christoffer Ingo som är lantbrukspolitisk sakkunnig på SLC ser betänkandet som både tydligt och inriktat på relevanta bekymmer.
– Det här är ett fruktansvärt bra paket gällande vargpolitiken som stärker säkerheten i landet överlag, men framförallt gentemot produktionsdjur. Det är ett mycket välkommet betänkande som vi nog kan förutsätta att godkänns även i riksdagen, varefter regeringen är bunden att jobba utgående från betänkandet.
– Det handlar om ett viktigt politiskt ställningstagande då vargstammens framtid inte bara hänger på genetiska aspekter, utan man är villig att beakta den sociala, ekonomiska och säkerhetsmässiga helheten.
Ingo ser det som viktigt att man satsar på att flytta över vargen i habitatdirektivet, vilket gör att vargen får en lägre skyddsstatus. Men även de andra punkterna är centrala för helheten.
– Det är bra att man yrkar på en förändring i jaktlagens 41 paragraf för att snabbt kunna få undantagstillstånd för att skjuta bort problemvargar.
Attityden till vargfrågan förändras
Anders Norrback som är riksdagsledamot (Sfp), bonde och medlem i jord- och skogsbruksutskottet är glad över att man äntligen tar tag i vargproblemet.
– Betänkandet ger uttryck för är nog att vi går i en sundare riktning när det gäller hantering av vargen. Som vi påpekar i betänkandet måste man även beakta de socioekonomiska aspekterna då man besluter om undantagslov. Det centrala handlar just om att få en bättre helhetssyn.
Norrback har länge uttryckt en oro över hur oförmågan att ta tag i vargfrågan riskerar att hämma tilltron till myndigheter, förvaltningen och hela det politiska systemet på landsbygden.
– När vi skyddar rovdjuren så är vi i samhället ganska överens om att de är hotade. Samtidigt glömmer vi bort att de är rovdjur, och att de i något skede blir för dominerande. När och var skall vi försöka uppnå en balans?
Enligt Norrback offras realiteten ofta på paragrafernas altare.
– Vi har gjort rovdjurspolitiken till juridikpolitik. Det skulle ju vara naturligt att det är tillståndet i naturen som avgör saken och inte juristernas paragrafklyveri.
Norrback ser ändå att förståelsen för de problem som vargen förorsakar ökat markant under hans 3,5 år i riksdagen. Därmed ser han det som realistiskt att betänkandet skall gå igenom i riksdagen.
– Men politik är politik. Man vet ingenting förrän klubban har fallit. Dessutom slutar vi inte här, utan kämpar vidare för att öka förståelsen för vad problematiken betyder i praktiken för de som lever inom vargrevir.