JMK-Milkhouse visade upp nya ladugården – snart inleds produktionen

Processen har varit lång. Men förra fredagen kunde JMK-Milkhouse äntligen ordna öppet hus och visa upp sin nya ladugård i Närpes. Intresset för att ta del av den nya anläggningen – den första som byggts i Österbotten på flera år – var stort.

– Det känns jättebra att vi har kommit så här långt. Det har varit ganska hektiska tider, men vi kan inte slappna av efter det här evenemanget. Tanken är att vi ska ta i bruk de nya mjölkningsrobotarna och inleda produktionen i mitten av december, så det blir fortsatt ganska stressiga tider framöver, säger Jussi Murto-Koivisto, delägare i JMK-Milkhouse i Pjelax i Närpes.

Förra fredagen höll företaget öppet hus och visade upp den nya ladugården. Processen har varit mycket lång. Först bidrog oklarheter kring avskogningsförordningen till att byggstarten sköts upp, men så i april i år kunde den första grundstenen muras.

Efter det har det gått undan och byggandet har förlöpt relativt smärtfritt. Det beror på en tydlig rollfördelning där Murto-Koivisto haft uppdraget som projektledare. Det innebär att han har löst praktiska problem, beställt material och kunnat styra upp processen.

– Samtidigt har min sambo Linda Pellfolk haft ansvaret för djuren medan David Nyman, den tredje delägaren, hjälpt till med byggarbetet. Det har gjort att vi haft ganska bra kontroll över själva byggprocessen, berättar Murto-Koivisto.

Så vilken typ av ladugård fick besökarna när öppet hus ordnades se? Ladugården, som har sval lösdrift och en total yta på 2.800 kvadratmeter, kommer på sikt att ha 120 mjölkande samt sin- och amkor. Även kalvarna, som kommer att uppgå till cirka 40 i antal, finns under samma tak.

– I den gamla ladugården här bredvid har vi plats för 90 ungdjur och kvigor så totalt kommer det att på gården finnas närmare 280 djur på sikt, berättar Pellfolk.

Amkor tar hand om kalvarna

JMK-Milkhouse har ekologisk mjölkproduktion och tanken om det hållbara och ekologiska har påverkat planeringen av ladugården. Ett exempel är just den relativt ovanliga metoden med amkor, det vill säga utvalda kor som vardera ska amma 3-4 kalvar.

– Systemet med amkor är mera naturligt för kalven och vi ville också minimera risken för krångel med teknik i anslutning till kalvarna, förklarar Murto-Koivisto.

Det finns sex platser för amkor som finns i bås med en lösning som gör att de inte kan förflytta sig ur båset till en avdelning dit kalvarna kan ta sig.

– Genom en ny typ av inredning kan amkorna inte ta till sig ett område som kalvarna kan. Kalvarna däremot kan röra sig till bägge områden, förklarar Pellfolk.

Inledningen av grupper i ladugården har planerats i samråd med företaget 4D-barn som har bred erfarenhet av att hitta skräddarsydda lösningar för kotrafiken. Planeringen har också utgått från att minska användningen av halm och torv som strö.

Orsaken är inte för att det råder brist på halm, utan syftet är att jämna ut arbetstopparna. Man eftersträvar att minska produktionen av eget halm och i stället gått in för att producera strö från separerad gödsel.

– Separeringen sker i ett annat hus där vi investerat i teknik som gör att vi får ut en knapp 40-procentig torrsubstans som vi använder som strö i djupbåsen för de mjölkande. Vi satsade mycket på den tekniken, och nu behöver vi inte producera lika mycket halm och minskar behovet av det med cirka hälften, säger Murto-Koivisto.

Och fortsätter:

– Samtidigt minskar vi också användningen av torv, vars tillgång blir svårare på sikt, och det känns hållbarare att vi använder ett system där vi utvinner fibrerna ur den separerade gödseln och minskar andelen halm och torv. Producerar vi mycket separerad gödsel kan vi också öka användningen av det i den gamla byggnaden för ungdjuren, förklarar han.

Unikt med två VIC-avdelningar

Den mjölkande delen av besättningen kommer alltså att ha separerad gödsel i djupbåsen. För att ytterligare minska områden som kräver traditionell halmbädd har man två så kallade VIC-avdelningar – avdelningar för Very Important Cow (mycket viktiga kor).

– Kor som nyligen kalvat får vara några dagar i en mindre VIC-avdelning som har djupströbädd av halm som strö, men när de återhämtat sig flyttas de till en annan VIC-avdelning där de ligger i djupbäddar med separerad gödsel.

Korna i den andra VIC-avdelningen har mer utrymme, mindre konkurrens och mer tillgång till mat.

– Genom den lösningen minskade vi antalet kor på djupströbädd med 17-18 stycken.

Amkorna får i sin tur får vila på madrasser i sina bås.

– Däremot har kalvarna har tillgång till djupströbäddar med traditionell strö som halm och torv, säger han.

Det blir flera förändringar för de nuvarande mjölkkorna som snart får lämna den gamla ladugården. Nu sker utfodringen med ensilagebalar i foderhäckar medan djuren får kraftfoder ur kiosker. När den nya anläggningen tas i bruk blir det utfodring med fullfoder.

JMK-Milkhouse har investerat i en foderblandare som kommer blanda både grov- och kraftfoder samt andra nödvändiga ingredienser. Här gick man också in för en lösning för att minska produktionsutrymmet och minska kostnaderna.

– För att minska den totala ytan gick vi in för att ha foderrännorna på utsidan. Så vi kommer att utfodra med visirutfodring från utsidan. På det viset minskade vi utrymmet när vi inte behöver ha två breda foderbord med plats för att rymma en traktor som kör ut fodret, berättar Pellfolk.

Valde GEA:s mjölkningsrobotar

När produktionen inleds ska korna inte bara vänja sig med ett nytt utfodringssystem. JMK-Milkhouse går nu över till robotmjölkning med två mjölkrobotar. Enligt delägarna förr valet på GEA, som till skillnad från andra tillverkare kan åtskilja en fjärdedel (1 av 4 spenar), istället för hela mjölkmängden.

– Detta är en viktig egenskap för oss med amkor, då behovet på mjölk åt kalvarna är mindre. En annan orsak är att GEA:s centralenhet klarar av att utökas med en tredje och fjärde robot om vi väljer att förstora i framtiden. Samtidigt passade GEA:s robot vår budget bättre än konkurrenterna och bolagets servicelager och huvudkontor finns i Seinäjoki. Vi såg alltså fördelar med GEA och möjligheter till snabb service om så krävs, säger han.

Något som delägarna eftersträvat från start har varit att noggrant välja ut lösningar som varit vettiga och ekonomiskt försvarbara. Murto-Koivisto har också aktivt konkurrensutsatt i stort sett varje detalj.

– På grund av att jag haft rollen som projektledare har vi kunnat pressa kostnaderna. Det har varit den bästa timpengen för vårt företag under byggprocessen. Jag har både konkurrensutsatt och förhandlat för att få ner priserna.

– För den som planerar att bygga nytt är mitt enda råd att man säkerställer att någon på gården kan ha den här uppgiften. För det bidrar till att man verkligen kan spara in på kostnaderna, menar Murto-Koivisto.

Kostnadsförslaget på cirka 1,85 miljoner kommer i stort sett att hålla. Den totala slutsumman för hela projektet landar på cirka 2 miljoner euro. Där ingår kostnader för att öka foderlagret och öka rekryteringen.

– Under våren siktar vi på att ha full kapacitet, det vill säga ha 120 mjölkande, och målet är då att på årsbasis producera 1,5 miljoner liter mjölk, säger han.

Går allt väl är det sannolikt att produktionen kan utökas i framtiden. Vill företaget installera en eller två mjölkningsrobotar till, så är platsen för dem redan gjuten.

– Att investera i en eller två robotar till är en stor satsning, men om det blir läge för att göra det i framtiden, kan vi relativt enkelt göra det. Platser för två robotar till finns redan, men hur det blir med den biten återstår att se, säger Murto-Koivisto.