Jakobstadsregionen vill gå i bräschen för modernt, klimatstrategiskt tänkande. Under det senaste decenniet har skogsvärlden dragit sitt strå till stacken i den pågående kampen mot klimatförändringarna, men kolsänkorna varierar. Det var några av de budskap som förmedlades på ett webbinarium i Finlands skogscentrals regi.
De fem kommunerna i Jakobstadsregionen går in för att profilera sig tydligt i den rådande kampen mot växthusgaser och klimatförändringar. Arbetet med det interkommunala projektet Jakobstadsregionens klimatstrategi 2021-2030 befinner sig i slutfasen. Strategin har varit på utlåtanderunda i de berörda kommunerna i somras.
– I oktober-november är det tänkt att kommunernas fullmäktigeorgan ska ta slutlig ställning till strategin, säger Malin Lindholm, koordinator för projektet Klimatsmarta tillsammans.
– Jakobstadsregionen strävar efter vara i framkanten när det gäller miljö- och klimattänkande. Den nya strategin ska ha koppling till det aktuella regeringsprogrammet och ambitionen om att åstadkomma ett koldioxidneutralt Finland 2035.
Samarbete med mellan stad och landsbygd, cirkulär ekonomi som det nya normala, ordnande av transporter på hållbart vis och möjligast miljövänlig avfallshantering är några centrala punkter som förs fram.
Vidare förespråkas klimatsmarta upphandlingar och energilösningar med fokus på ökad energieffektivitet samt ett allmänt kunskapslyft på området. Biologisk mångfald rankas också högt i sammanhanget.
– Jordbruket kan ha rollen av en föregångare. På skogsbrukssidan är det framför allt viktigt att hålla markområden skogsbevuxna. Att skogar sköts och mår bra är samtidigt av stor betydelse, säger Lindholm.
Sedan jämförelseåret 2007 har man lyckats sänka utsläppen i Jakobstadsregionen med nitton procent fram till 2019.
Enligt aktuella prognoser skulle minskningen – jämfört med 2007 – fram till 2030 öka till 49 procent enbart med basåtgärder. Om miljösmarta åtgärder implementeras framgångsrikt väntas minskningen vara så pass stor som 79 procent.
– Det är viktigt att näringslivet deltar aktivt i det här arbetet, bland annat genom omställningar till cirkulär ekonomi, konstaterar Lindholm.
Att sluta avverka inte realistiskt
Skogsområden står för drygt hälften av kolbindningen och kollagringen i Finland, betonades det på webbinariet ”Skogen är viktig för vårt klimatavtryck” i Finlands skogscentrals regi i mitten av september.
På landets totala skogsareal på 22,8 miljoner hektar handlar det om totalt 600 miljoner ton koldioxid. Kollagringen är mest effektivt i äldre skogsbestånd.
– Under de senaste tio åren har det gjorts mycket på det här området för att minska på utsläppen. Men kolsänkorna varierar. Det är inte heller lätt att prestera hållbara lösningar, säger Pia-Maria Thomssen, projektledare för Klimatsmart skogsägare.
Thomssen bedömer att skogsägarna är inställda på att vidta ytterligare åtgärder på grund av den pågående klimatkampen – även om det handlar om nya saker som har aktualiserats på kort tid.
– Det här är samtidigt en mycket stor fråga som berör oss alla. Alla har både rättigheter och skyldigheter.
– Att helt sluta avverka för att öka kolbindningen är inte en realistisk utväg. Det skulle gälla att hitta ekologiskt och ekonomiskt optimala alternativ för alla parter, poängterar Thomssen diplomatiskt.
Fossilfri trend ökar behovet av träflis
I samband med det österbottniska CERM-projektet har en färdplan för hållbar och cirkulär ekonomi utarbetats. Planen riktar sig till företagare och ambitionen är att styra utvecklingen mot ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.
Projektledaren Göran Östberg framhåller att målgruppen består av cirka 18.000 företag. Ambitionen är att få österbottniska företag att minska utsläpp som kan påverkas på direkt sätt, men också energilösningar och indirekta utsläpp (inköpta produkter, tjänsteresor och så vidare) ska ses över.
Samtidigt vill Östberg inte godkänna några halvhjärtade engagemang. Han framhåller att det behövs ordentliga reduceringar. Så är också målet högt ställt: Vasaregionen och Österbotten ska vara den mest koldioxidneutrala regionen i Norden 2030.
– Det är viktigt att satsa på kommunikationen. Vi kommer att erbjuda digitala verktyg och konsulthjälp. Dessutom är regionens universitet engagerade i projektet, säger Östberg.
– De här aktuella trenderna är globala och omvälvningarna är omfattande. Marknadsläget kommer att förändras radikalt och det gäller för företagen att kunna anpassa sig, tillägger Rasmus Hautala, projektledare på CERM.
– Det skulle vara viktigt att landets lagar och förordningar revideras för att målet om koldioxidneutralitet 2035 ska kunna nås, säger Hautala.
Som ett exempel på en förändring som är förknippade med stora utmaningar nämner Hautala den annalkande övergången till fossilfria bränslen i fjärrvärmecentraler samt privata pannor.
– När kol, torv och olja ska slopas och ersättas kommer årsbehovet av träflis att öka med 400.000 ton enbart i Österbotten. Detta kommer att medföra stora förändringar vad gäller priser, kvalitetskrav, logistiska arrangemang med mera.