Biogas är ett energialternativ som ligger i tiden. I Österbotten står ekologiska jordbrukaren Bjarne Mara i beråd att uppföra en biogasanläggning medan förre ÖSP-verksamhetsledaren Jan-Ove Nyman planerar att bygga en tankningsstation.
”Biogas från lantbruket” var nyligen temat för ett mångsidigt upplagt energiseminarium på YA i Gamla Vasa. Den ekologiska jordbrukaren Bjarne Mara från Vikby medverkade för att berätta om sina aktuella planer på att uppföra en egen biogasanläggning.
Mara har i mitten av augusti ansökt om finansiellt stöd från NTM-centralen. Bidraget kan täcka upp till 40 procent av investeringskostnaderna.
– Jag väntar först på ett stödbeslut som torde ges inom oktober. Om jag beviljas stödpengar kan jag komma igång under vintermånaderna. Hur långt projektet framskrider i vinter beror på vädret och temperaturerna.
Bättre gödsel- och skördevärden
Orsakerna till att Bjarne Mara väljer att satsa på biogas är flera. Egentligen har alternativet varit påtänkt i cirka 20 år för hans del. Men det är först under det senaste åren som han har börjat konkretisera sin vision på allvar, berättar han.
– En önskan om att åstadkomma bättre gödsel- och skördevärden samt minska på ogräset är några viktiga faktorer. I rågödsel är kvävet hårt bundet. De kvävemängder som får spridas på åkrarna är samtidigt strängt reglerade.
Biogasen kommer enligt planerna att ersätta den nuvarande flisbaserade uppvärmningen av Bjarne Maras jordbruksbyggnader framöver.
– Den viktigaste målsättningen är att börja använda biogas istället för olja i samband med spannmålstorkningen. Detta kunde leda till besparingar på 5.000-8.000 euro årligen, säger Mara.
Om Bjarne Mara förverkligar sina biogasplaner blir han en pionjär i sitt hemlandskap. De närmaste motsvarigheterna återfinns i Vindala, Nivala och Umeåtrakten. Ännu en bit in på 2000-talet har produktion av biogas varit aktuellt på en gård i Jeppo.
– De kollegor som stiftat bekantskap med mina planer är nyfikna på projektet. Samtidigt kan det vara svårt att få en konkret bild av nyttan med den här satsningen om man bara kastar ett öga på den yttre reaktorn på 200 kubik.
– På det här området kunde dessutom utvecklandet av nya och alternativa affärsmodeller finnas inom räckhåll. Till exempel är det i Sverige möjligt att sälja producerad överloppsel, vilket inte är möjligt i vårt land idag, säger Bjarne Mara.
– Ett övergripande problem i det här sammanhanget är lantbrukets allt sämre lönsamhet. Många producenter har helt enkelt råd med större investeringar, tillägger Mara.
Tankningsstation strax utanför Karleby
Förre ÖSP-verksamhetsledaren Jan-Ove Nyman har i flera års tid funderat på att anlägga en tankningsstation för biogas i norra svenska Österbotten.
– I det här skedet är det klart att tankningsstationen ska etableras strax före infarten till Karleby. Vi har ansökt om statligt investeringsstöd för projektet i höst. Ett svar torde komma i början av nästa år, säger Nyman.
Den finländska biogasproduktionen har ökat under de senaste åren och år 2016 uppgick det totala resultatet till 920 gigawattimmar. Två tredjedelar av produktionen utgjordes av värme medan en tredjedel var el.
80 procent av biogaspotentialen finns inom lantbruket. Det är främst gödsel som används men också vallväxter kan komma i fråga. Dessutom kan 18 procent av energin inom trafiken ersättas med biogas utan att det påverkar livsmedelsförsörjningen, framhölls det på YA-seminariet.
– Idag drivs endast 0,15 procent av den finländska bilparken med gas. I Sverige har man hunnit något längre. Där är den motsvarande siffran 1,2 procent, säger Nyman.
Nyman poängterar att det inte lönar sig att anamma något kvartalsekonomiskt tänkande på biogasfronten. Istället rekommenderar han satsningar på långsiktiga och hållbara lösningar.
– Att entusiastiska personer medverkar i projekten som ofta är förenade med viss risktagning är viktigt. Gärna kunde det bildas energibolag där flera jordbrukare är involverade, tillägger Jan-Ove Nyman.
Biogas 30-årig nisch vid Stormossen
Utvecklingsingenjör Johan Saarela redogjorde för Stormossens biogasrelaterade erfarenheter från starten 1990 och framåt. Sedan mitten av 1990-talet har Stormossen levererat biogas till Botniahallen som emellertid kommer att övergå till fjärrvärme framöver, säger Saarela.
En av de senaste satsningarna är det avtal som ingicks i slutet av 2014 om att Stormossen förser 12 bussar inom Vasa stads lokaltrafik med biogas. Fordonen tankas varje morgon och feedbacken från Vasa stad har varit positiv hittills- inte minst ur kostnadssynpunkt.
2017 tog Stormossen i bruk den andra tankningsstationen för biogas på österbottnisk mark.
– I slutet av förra året hade vi cirka 25-30 tankande kunder och på sistone har antalet uppgått till ett 50-tal. Det rör sig om 200-250 tankningar per år. I somras tankades det lite flitigare i samband med att svenska gäster rörde sig i Österbotten, säger Johan Saarela.
– Nästa tankningsstation ska placeras vid ABC i Runsor. Vi tar i tu med bygget efter att vi har fått besked om det statliga investeringsstöd som vi har ansökt om, säger Saarela.
Låga koldioxidutsläpp gör biogasfordon till ett attraktivt alternativ i klimatförändringarnas tidevarv. De miljömässiga fördelarna och den relativt billiga driften är två faktorer som bidrar till att inställningen till fenomenet ofta är av det positiva slaget.
Målet är att det ska finnas 50.000 biogasfordon i hela Finland år 2030. Fem år senare, 2035, siktar Vasa stad på att profilera sig som Finlands första koldioxidneutrala stad.
Tyskland 10-15 år före Sverige
Under YA-seminariet framträdde också Östersundsbon och mjölkproducenten Mats Gustavsson som driver företaget MMG Konsult. Gustavsson har varit inne på biogasalternativet sedan 2009 då hans far erhöll investeringsstöd och beslöt starta en egen anläggning.
Gustavsson hjälper svenska mjölkgårdar – vanligtvis enheter med 50-150 kor – att etablera biogasprojekt. Nyligen har han också gjort sin första affär i Norge.
– Om Sverige sägs vara 10-15 år före Finland i det här avseendet så är Tyskland i sin tur 10-15 år före Sverige, kommenterar Gustavsson.
– Det handlar om att förmedla billiga standardkomponenter och sätta ihop helheter utifrån varje gårds unika förutsättningar. Rötkammare, kulverter, servicehus, gaspannor och så vidare ingår i hela paketet som omfattar 10-15 leverantörer. Kostnaderna är ofta 60-70 procent lägre jämfört med nyckelfärdiga lösningar.
– En egen biogasproduktion kan medföra betydande besparingar vad gäller kostnaderna för värme och el, sammanfattar Gustavsson.
På YA-seminariet höll också Ahti Koivunen från Fimus Kraft och Erkki Rautio från Biokaasuyhdistys föredrag. Rubrikerna löd ”Reaktorleverantör” respektive ”Förslag till ökad biogasproduktion”.