EU-domstolen har valt att jämställa växtförädling med gensaxen med traditionell genmodifiering. En sådan restriktiv lagstiftning vore fatal för EU:s växtförädling, rasar forskarna. Nu börjar också politikerna kräva en sakligare debatt.
EU-domstolens utslag i juni blev en chock för många europeiska växtforskare. De hade hoppats på nya chanser för mindre, innovativa företag att ta upp kampen med de stora multinationella koncernerna som dominerar växtförädlingen.
Nu befarar forskarna att EU förlorar spelet. Det går inte att överklaga EU-domstolen. De kritiserar domstolens utslag som riktar sig efter den föråldrade gentekniklagstiftningen som är över 30 år gammal.
Forskarna efterlyser en sakligare debatt och modigare politiker som vågar ta initiativet till en förnyad lagstiftning. De anser att EU behöver en ny gentekniklag som håller jämna steg med utvecklingen på området.
Forskarpetition mot stel EU-linje
Den franska forskaren Benoit Lacombe vid det internationella forskningscentrumet CNRS har startat en petition på nätet mot den nuvarande EU-linjen. Petitionen offentliggjordes på en internationell kongress för molekylär växtbiologi i Montpellier.
Petitionen har hittills samlat mer än 5.000 underskrifter från forskare som går ut med skarp kritik mot EU-domstolens utslag. Undertecknarna påpekar att det saknas vetenskapliga grunder för ett förbud. Rädsla är ingen acceptabel grund.
I Tyskland efterlyser förbundsregeringens rådgivande organ på området, det bioekonomiska rådet, en modernare och effektivare gentekniklagstiftning. Reglerna borde förenklas och förändras så att de motsvarar den tekniska utvecklingen.
Forskarna påpekar att gensaxen är en teknik som går snabbt framåt på växtförädlingens område i hela världen. Tyskland och hela EU löper risk att förlora greppet om den biologiska revolutionen.
Kollegiet vädjar till politikerna att visa större intresse för en modernisering av dagens gentekniklagstiftning i EU. Nya regler måste till för att EU ska hänga med den globala utvecklingen på området.
Genredigering är inte klassisk GMO
En komplett avreglering är inte nödvändig, men lagstiftningen borde moderniseras så att den skiljer mellan genredigering och den äldre genmodifieringen. Växtförädlingen i EU måste följa med tiden. Det går inte att förbjuda allt som är nytt.
Det tyska bioekonomirådet efterlyser bland annat en smidigare lagstiftning som definierar nya produkter enligt risk. Det skulle förbättra EU-forskningens chanser att hålla jämnare steg med konkurrensen ute i världen.
USA:s jordbruksminister Sonny Perdue har bekräftat att gensaxen inte kommer att underkastas samma stränga regler som gäller för klassiska genmodifierade grödor. USA försöker i stället främja den lovande tekniken.
USA-regeringen framhäver redan betydelsen av nya växtförädlingsmetoder i det nya frihandelsavtalet med Mexiko. Bioteknologi och jämförbara innovationer ska ge ländernas jordbruk alla chanser att utveckla bättre produkter.
Britterna är också på alerten. Ett trettiotal forskningsinstitutioner, universitet och växtförädlingsföretag har nyligen riktat ett öppet brev till jordbruksminister Michael Gove med uppmaningen att jämna vägen för nya växtförädlingsmetoder.
De brittiska forskarna hoppas på klara besked för framtiden. Gove har låtit förstå att regeringen är intresserad att häva EU-restriktionerna för genmodifierade grödor efter brexit.
Önskvärt med sakligare debatt
Forskarna påpekat att intresset för nya växtförädlingsmetoder snabbt ökar utanför EU. Gensaxen får tillämpas utan större byråkratiska hinder. Företagen slipper långa väntetider för tillstånd och kan marknadsföra sina produkter utan separat märkningsplikt.
Inom några få år väntas genredigerade sorter bli en självklarhet i länder som USA, Kanada, Brasilien, Argentina, Australien och Kina. Gensaxens förespråkare betraktar detta som ett nytt problem för EU.
Klassiska GMO-produkter kan spåras i laboratorier medan genredigerade grödor inte går att upptäcka. Forskarna frågar sig hur importen av jordbruksprodukter ska organiseras i framtiden om det genredigerade materialet inte är tillåtet enligt EU-lag.
Småningom börjar också politikerna inse nödvändigheten av en diskussion om EU-domstolens utslag. Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner efterlyste nyligen en saklig debatt om teknologin.
Den öppnar möjligheten att utveckla nya sorter som är resistenta mot torka. EU borde diskutera frågan på vetenskaplig bas utan emotioner. Det är inte riktigt att blanda gensaxen med den klassiska genmodifieringen, understryker Klöckner.