Intresset för vitaliseringsgödsling ser ut att öka i Österbotten. En orsak till det kan vara att det nya stödsystemet Metka beviljar ett högre stöd jämfört med tidigare Kemera. Uppfyller objektet villkoren är stödsumman 270 euro per hektar.
– Här ser man tydligt att den här granen lider av kaliumbrist. Bara de nyaste barren är gröna medan de tidigare årgångarna har gulnat. Det här är är ett tecken på att skogen är i behov av vitaliseringsgödsling, berättar Tom Finnilä, skogsvårdsinstruktör vid Skogsvårdsföreningen Österbotten i Kronoby.
Torvmarksskogar som lider av näringsbrist på kalium, fosfor eller bor är många i Österbotten. Från skogsvårdsföreningens sida har man länge påpekat behovet av vitaliseringsgödsling som metod för att råda bot på de tillväxtförluster som uppstår.
Under senare år har de österbottniska skogsägarnas intresse för åtgärden varit ganska lam – fram till nu.
– Nu ser vi ett ökat intresse för åtgärden och det är mycket tacksamt. Vi har flera projekt på gång här på mitt område för tillfället, vilket är mycket glädjande, säger Finnilä.
Har blivit förmånligare
Ett trendbrott kan ha skett efter att det nya incitamentsystemet Metka ersatte Kemeralagen vid årsskiftet. Förr var stödet för vitaliseringsgödsling 30 procent av kostnaderna, som uppgår till cirka 600-650 euro per hektar med helikopterspridning beroende på flygsträckan.
I nya Metka kan de markägare, vars objekt uppfyller kraven, få 270 euro i stöd per hektar för att utföra åtgärden.
– Grovt räknat var stödet inom ramen för Kemera cirka 185 euro per hektar. Att det nu inom Metka är 270 euro per hektar gör säkerligen att det är intressantare för skogsägaren att gå in för askgödsling med helikopter.
– Tidigare upplevde många att det blev för dyrt, men nu när vi berättar vad den slutgiltiga kostnaden blir så uppfattar många det som en rimligt investering om alternativet är att skogen slutar växa och till och med kan dö på sikt, säger Finnilä.
Vitaliseringsgödsling på torvmarker innebär i praktiken att aska sprids på områden som lider av näringsbrist. Det kan ske på marken med en spridare eller med helikopter. Fördelen med att sprida från luften är att man kan utföra spridningen också när marken inte är frusen.
– Markspridning måste göras på vintern när bärigheten för maskinerna är tillräcklig och helst direkt efter att skogen har gallrats, så att man får köra i färdigt frusna och packade spår. Blir det inte av då blir det krångligare när man först måste trampa och packa körspåren, vilket ökar kostnaderna för markspridning, förklarar Finnilä.
Helikopterspridning är därför något som föredras på minst tio hektar stora projekt var skogen som ska gödslas redan har gallrats.
– Askan sprids enkelt med helikopter under barmarkstid och vi slipper bekymren med markens bärighet. Det som krävs med helikopterspridning är att hitta en lämplig lagerplats som är tillräckligt stor och i närheten så att flygsträckan inte blir för lång. Längre avstånd till spridningsplatsen gör det dyrare, berättar han.
Just nu har skogsvårdsföreningen flera projekt på gång som inkluderar både markspridning och spridning med helikopter.
– Vi håller på och ordnar en lagringsplats för helikoptergödsling och när den är klar kan flygspridningen inledas. Vi har också planer på markspridning för kommande vinter. Markspridning är förmånligare och det finns också intresse för att sprida gödseln enligt den metoden.
Föreningens skogsvårdsinstruktörer informerar markägare om de ser tecken på att skogar kan lida av näringsbrist. Ofta omfattar näringsbristen i skogen större områden som berörs av flera skogsägare och målet är att få större enhetliga områden, vilket kan sänka kostnaderna.
Villkor måste uppfyllas
Innan projektet kan inledas ansöker skogsvårdsföreningen eller skogsägarna om stödet för vitaliseringsgödsling av Finlands skogscentral. Stödet beviljas om en rad olika villkor uppfylls.
Några är att området bör vara minst två hektar, de nödvändiga skogsvårdsarbetena är utförda och att det finns inga betydande avverkningsbehov och att vattenhushållningen är i ordning.
Kravet på vattenhushållningen gäller främst torvmarksskogar. Vattenhushållningen anses vara i sin ordning när vattennivån i torven hålls tillräckligt låg under vegetationsperioden. Om vattnet är för högt kan det störa beståndets tillväxt.
Ett annat viktigt villkor är att det finns minst 70 kubikmeter utvecklingsdugligt virke per hektar. Undantag finns för plantskogar som bör ha en medelhöjd på minst 0,7 meter och den tidiga plantskogsvården har utförts.
Det är också möjligt att få stöd för borgödsling, vilket uppgår till 155 euro per hektar.
– Projekt startar när skogscentralen har fattat beslut och beviljat stödet. Just den processen har dragit ut på tiden i år just på grund av att intresset har varit stort, berättar Finnilä.