Det är nu två år i rad som vi fått klara oss utan nya resultat från de officiella sortförsöken av höstoljeväxter. Både höstrybs och höstraps drabbades igen av stora utvintringsskador. Vi får hoppas att de försöksrutor som nu odlats klarar sig bättre. Under tidigare år har försöksrutor förstörts av fåglar i så hög grad att vi varit tvungna att förkasta en del av resultaten.
På sortlistan för höstraps kvarstår de kända nummersorterna PR46W24 och PR44D06 samt sorten Thure. Nya lovande sorter är på kommande så snart vi får mer testresultat.
Av höstrybs återfinns Largo och Legato. De har en växttid som är cirka två veckor kortare än höstrapsen. Largo har varit den mest odlade höstrybssorten, men Legato har i försöken också varit mycket vinterhärdig. Därigenom har vi ett alternativ i odlingen av höstrybs.
I odling av höstrybs eftersträvas en såtäthet på hundra plantor per kvadratmeter, medan målet i odling av hybridraps är cirka femtio plantor och i odling av populationssorter cirka åttio plantor per kvadratmeter.
På våren kommer tillväxten snabbt igång, om snötäcket under vintern skyddat tillväxtpunkten som ligger nära markytan. För att få tillväxtpunkten att placera sig tillräckligt lågt kan det vara nödvändigt att på hösten behandla plantorna med stråförstärkare.
Det är viktigt att så höstgroende oljeväxter rätt tidigt så att plantorna hinner växa till sig innan vintern. En behövlig värmesumma på 450 grader nås då sådden utförs i perioden mellan medlet av juli och början av augusti. Då hinner rotsystemet bli tillräckligt stort och vinterhärdigt.
Tack vare att höstoljeväxter på våren snabbt skjuter upp är problemet med bladlöss och rapsbaggar i allmänhet klart mindre än vid odling av våroljeväxter. Växtskyddet får i stället på hösten inrikta sig på sniglar, harar och hjortdjur samt på sommaren på småfågelsvärmar då skörden mognar.
Bekämpningen av ogräs bör helst göras redan på hösten, eftersom ogräsen lätt breder ut sig då beståndet är glest. I odling av höstsådda oljeväxter är bomullsmögel ett mindre problem än vid odling av våroljeväxter, men det lönar sig trots det att beakta ett odlingsintervall på fem år i växtföljden.
Skördens klorofyllhalt är i allmänhet låg, då höstoljeväxterna mognar tidigt. I sortförsöken gödslas alla sorter på samma sätt. En följd av detta är att de nya i övrigt högavkastande sorterna har en låg protreinhalt. Höstraps är något mer krävande än höstrybs, men dess skördepotential är betydligt högre.
Totalarealen för höstrybs var i fjol cirka 530 hektar, varav 66 procent upptogs av sorten Largo medan Legato som togs med i sortförteckningen i fjol kom upp till resterande 33 procent. Arealen för höstraps var totalt 1.640 hektar och den mest odlade sorten var Pioneer Maximus med fyrtio procent av arealen. De nya lågvuxna halvdvärgartade sorterna har ökat odlingsintresset för höstraps.
Totalarealen för höstoljeväxter var i fjol cirka 2.200 hektar, då den året innan (år 2016) uppgick till endast 750 hektar. Totalskörden blev tre miljoner kilogram. Där odlingen lyckades såg bestånden mycket bra ut, medan utvintring var en stor utmaning på många ställen.
Medelskörden uppgick till det måttliga 1.730 kilogram per hektar, då den år 2016 blev så låg som 800 kilogram per hektar. Dock stannade medelskörden långt under rekordskörden på 3.000 kilogram per hektar som uppnåddes år 2015.
I sortförsöken har hektarskörden för höstraps varierat mellan 2.500-3.500 kilogram på odlingszon I och drygt 2.000 kilogram på odlingszon II. Höstrybssorterna har nått en hektarskörd på 3.000 kilogram på odlingszon I och 1.500 kilogram på odlingszon II, men försöksresultaten är tillsvidare få.
Höstrybs- och höstrapssorter
Largo (Estland) är en vinterhärdig och tidig höstrybssort. Den är inte upptagen i sortförteckningen, men är fortfarande en av de mest odlade sorterna bland alla höstoljeväxter. Den har goda kvalitetsegenskaper.
Legato (Plantanova, 2017) är en höstrybssort med god vinterhärdighet. Den har mycket styv stjälk, den är tidig och har en något högre skördepotential än Largo. Avkastningen är hög i synnerhet på odlingszon I. Fröskördens kvalitetsegenskaper är på god nivå, även om dess oljehalt är klart lägre än för höstrapssorterna.
Vectra (Tyskland) är en hybridsort av höstraps som länge odlats i Finland. Den har varit mätarsort i de officiella sortförsöken. Den trivs bra på odlingszon I och har en rätt god vinterhärdighet. Fröskördens oljehalt är lägre än för de nya höstrapssorterna men högre än hos höstrybssorterna.
PR46W24 (S.G.Nieminen, 2015) är en höstrapssort av sedvanlig typ. Avkastningen är mycket god. Den har trivts rätt bra också på odlingszon II. PR46W24 har övervintrat lika bra som Vectra och har också en lika lång stjälk som denna. Dess oljehalt är mycket hög.
PR44D06 (Berner, 2015) är en hybridsort förädlad av Du Pont av typen Pioneer Maximus. Den är en halvdvärgartad sort och har alltså en betydligt kortare stjälk än andra sorter. PR44D06 har övervintrat lika bra som Vectra och har gett god avkastning på odlingszonerna I och II. Oljehalten är mycket hög.
Thure (Boreal, 2016) är en ny halvdvärgartad hybridraps. Den verkar ha en något bättre vinterhärdighet än de andra höstrapssorterna. Thure har haft en synnerligen hög avkastning både på odlingszon I och odlingszon II. Fröet är stort och skörden av god kvalitet.
