Han fick höra att det inte kommer gå. Men Robin Eriksson och hans kompanjon Mårten Lassus trotsade kritikerna och producerar i dag nötkött av bästa kvalitet. Den stora skillnaden är att företaget varken äger mark eller produktionsanläggningar – utan producerar på hyra.
– Jag ser många fördelar med att hyra ett jordbruk. Varför måste det enda alternativet vara att äga hela verksamheten? Tänk om jag vill göra något annat om femton år, men inte kan göra det på grund av att alla mina pengar är fast i ett jordbruk, säger Robin Eriksson i Nykarleby.
Som ung företagare gäller det att tänka i nya banor. Det är precis vad Eriksson och hans kompanjon Mårten Lassus gjorde när de för snart två år valde att bli nötköttsproducenter och bildade bolaget MR Agro Ab.
Båda har ett stort intresse för köttproduktion, men inom respektive familjer fanns ingen sådan produktion att överta i framtiden.
– Då återstod alternativet att hitta en lämplig anläggning och mark att hyra. Vi fick många gånger höra att vi är tokiga och att man inte kan bedriva köttproduktion på det viset. Men som vi ser det finns det många fördelar med att hyra och inte äga, menar Eriksson.
Inte lika stora ekonomiska risker
För det första medför produktion på hyra inte lika stora ekonomiska risker som att ta lån för att finansiera en investering eller generationsväxling.
– Vi utesluter inte att själva gå in som ägare och investera i en ny anläggning i framtiden. Men till en början vill vi se om yrket passar oss och om det finns lönsamhet. Att hyra känns tryggare i dagsläget och ger en annan frihet att lära sig och utvecklas som företagare, säger han.
Något som han också upplever som positivt är att de har en bra bild av de fasta kostnaderna för produktionen.
– Det är enklare med räkenskaperna och vi har mycket bra koll på fasta kostnaderna eftersom vi också hyr en del av maskinerna. Vi köper in hela vallkedjan av en entreprenör, vilket gör att vi har en bra överblick på grovfoderkostnaderna.
En annan sak som han upplever som positivt är avståndet från hemmet i Nykarleby till anläggningen i grannkommunen Pedersöre.
– Att jag är tvungen att köra en sträcka till jobbet gör att jag fokuserar på arbetet när jag väl är där. Jag upplever att jag har bättre arbetsrutiner än om jag bodde på gården. Avståndet till gården var en annan sak som en del ifrågasatte, men enligt mig kör de flesta långa sträckor för att åka till jobbet. Varför skulle inte en jordbrukare kunna göra samma sak? frågar han sig.
De båda har mindre jordbruk med fokus på växtodling och potatis vid sidan om företaget MR Agro Ab, inom vilket köttproduktionen bedrivs. Företaget köper in kvigor av köttras vid en ålder av ett halvt år och föder upp dem till slakt vid 16-18 månader.
Fick pris för utmärkt tillväxt
Under sin verksamma period har företagarna skapat en mycket bra produktion och tilldelades nyligen pris av Atria för utmärkt uppfödning av köttraskvigor.
– Vi har förbättrat produktionen kontinuerligt och det har onekligen gått bättre än förväntat. Kvigornas tillväxt är mycket bra och det effektiverar så klart produktionen sett till intäkterna. Att få priset för ett bra produktionsresultat betyder mycket för oss och vittnar om att vi gör mycket rätt, säger Eriksson.
Eriksson är en ung driftig företagare ut i fingerspetsarna. Han är delägare tillsammans med sin far i företaget Slamson, vars huvudverksamhet är att flytta, sprida och transportera sväm från husdjurssektorn. Det är mycket tack vare den verksamheten som idén om att bli köttproducent föddes.
– Genom kontakten till producenterna har jag fått ett större intresse för att själv börja producera kött. Jag har också skapat mig ett mycket brett kontaktnät och det var via det som vi till slut hittade en lämplig gård att hyra, berättar han.
Den rätta gården samt tillhörande åkermark samt svämbrunnar hittades i Pedersöre, drygt fjorton kilometer från Nykarleby. Eriksson ser det som en förutsättning att dialogen mellan båda parter har fungerat smärtfritt.
– Det är viktigt att båda kan omfatta ett dylikt arrangemang och kan komma överens om en skälig hyra. Han kom med ett skäligt hyreskontrakt och bjöd ut det och efter att vi gjorde egna kalkyler utifrån det beslöt vi oss för att tacka ja till erbjudandet.
– Men det är väldigt viktigt att relationen fungerar bra mellan oss och kommunikationen har varit rak från början, berättar han.
Kassaflödet har varit en utmaning
Trots att kalkylerna visar att produktionen är lönsam har Eriksson och Lassus också stött på utmaningar. Nötproduktionen har en lång omloppstid och det är stora utgifter som krävs innan likviderna utbetalas.
– Kassaflödet har varit en utmaning eftersom man ligger ute med stora pengar i nästan ett och ett halvt år. Innan vi inledde produktionen gjorde vi också en renovering för att effektivera produktionen som har varit dyr att hålla igång, berättar Eriksson.
Några lån för driften togs inte när företaget grundades. Det är något han ångrar i dag.
– En tumregel inom företagande är att när verksamheten startas upp så ska man låna till en del av omsättningen. Det skulle ge ett bättre kassaflöde och skapa en bättre trygghet de första åren.
I andra länder är det betydligt vanligare att företagare hyr jordbruk. Som exempel finns en del holländare som flyttat till norra Sverige och bedriver mjölkproduktion på hyra. Om produktion på hyra blir vanligare även i Finland, anser Eriksson att bankerna behöver omvärdera sin inställning.
– Bankerna har en viktig uppgift att stöda den där typen av företagande, även om det inte finns mark som säkerhet. Det tänket finns inte riktigt ännu, men en gård som hyrs kan också ha ekonomisk lönsamhet.
– Jag tror också att hela branschen är ganska traditionsbunden när det kommer till hur jordbruk ska bedrivas. Man ser bara en möjlighet, som är att äga, medan mitt mål är att som företagare försöka bedriva en lönsam verksamhet som ger lön, säger Eriksson.