Efter en gemensam framstöt från Ålands producentförbund ÅPF och Ålands Trädgårdshall ÅTH höjer landskapsregeringen investeringsstödet för torkanläggningar samt lök-, äppel- och andra jordbrukslager från 30 till 35 procent. Också för att ställa i ordning befintliga lager för försäljning höjs stödet till 35 procent.
På ÅPF:s begäran lovar landskapsregeringen också att se över avbytarlagstiftningen och undersöka om det gynnar näringen och landskapsregeringen att ändra avbytarstödet så att det betraktas som ett socialt stöd.
I det sammanhanget påpekas att avbytarlagen ändrades den 13 juni i fjol så att ersättningen höjdes och blev bunden till index.
Inga räntestödslån
Däremot blev det avslag på ÅTH:s och ÅPF:s önskemål om motsvarande räntestödslån för torkar och lager som ges på fastlandet.
Motiveringen är att räntestöd på banklån förutsätter en förändring i landskapets budget. Dessutom betecknas räntestöd som en ”relativt omständlig stödprocess” eftersom räntestödet är bundet till banklån och beroende av referensräntor.
– Lånet förutsätter även säkerheter och det finns även frågetecken angående stödeffekten i och med att stödet är beroende av lånets bankränta, påpekar näringsministern Jesper Josefsson.
Därför höjer LR i stället den direkta stödnivån som i motsats till räntestödet delfinansieras av EU.
Nya lager behövs för äppel och lök
ÅTH:s vd Tord Sarling motiverar förslaget om räntestöd för torkanläggningar och lagerbyggnader med att det hösten 2024 odlades över 1.000 hektar höstvete på Åland vilket kräver förstärkning av tork- och lagerkapaciteten.
Dessutom har äppelförsäljningen under de senaste två åren varit otillräcklig för att rymma skörden i de befintliga lagren vilket har tvingat fram prisdumpningar.
– Genom att öka lagringskapaciteten kan riskhanteringen förbättras och möjligheterna för ytterligare odling öka, framhåller Sarling.
Han konstaterar också att det behövs nya löklager för 500-700 ton. Det redan planerade byggandet av nya lager avbröts av coronapandemin och sedan dess har det skett en kraftig höjning av byggkostnader och räntor.
Att återinföra räntestödslånen för dessa ”strategiskt viktiga näringar” skulle enligt Sarling gynna både lantbrukets utveckling och den åländska livsmedelsförsörjningen.