EU:s gröna giv siktar på att ställa om samhället till en grön ekonomi. Detta kan utvecklas till ett hot mot nordiska basnäringar som jord- och skogsbruket, varnar en kritisk artikel i den svenska webbtidningen TN (Tidningen Näringslivet).
Just nu är lagen om restaurering av naturen högaktuell. I Sverige har EU-förslaget redan stött på patrull. Den svenska riksdagen befarar att kommissionens förslag genererar en detaljreglering av jord- och skogsbruk som inte står i proportion till lagens mål och syfte.
I Finland har kritiken ännu inte slagit fullt ut. Svenska experter kritiserar däremot EU-förslaget som en skärpt trend i riktning mot en centralstyrning av basnäringarna. I Sverige befarar man allvarliga problem för den aktuella jordbrukspolitiken.
Missar den nordiska aspekten
Den svenska journalisten Martin Berg tar upp fenomenet i TN, där han diskuterar EU-politikens konsekvenser för de gröna näringarna i Sverige och Norden. EU efterlyser en grön politik men missar det nordiska perspektivet, fastslår författaren.
Helena Andreasson, jurist och expert på miljöfrågor hos Lantbrukarnas riksförbund LRF, menar att EU har missat just det nordiska perspektivet. Det kan få konsekvenser för länderna själva och det aktiva jord- och skogsbruket.
Enligt Andreasson betraktas jord- och skogsbruket ensidigt ur ett centraleuropeiskt perspektiv. Detta gäller i synnerhet den nu aktuella och omdebatterade lagen om restaurering av naturen.
Restaureringslagen har därför stött på patrull i den svenska riksdagen, som menar att lagen strider mot den så kallade subsidaritetsprincipen. Subsidariteten reglerar medlemsländernas suveränitet gentemot EU.
Anna Treschow, rättspolitisk expert på LRF Skogsägarna, betecknar det som väldigt svårt att greppa alla EU-förslag. Om Sverige inte reagerar, kommer politiken att slå mot den svenska mat- och energiproduktionen.
Särskilt utsatta är mindre aktörer i länder som Sverige, Finland och Österrike, länder med en relativt stor andel småskaliga privata jord- och skogsbruk. Det är omöjligt för markägare att förutse effekterna av EU-förslaget och planera framåt, fortsätter Treschow.
Avvisades av riksdagen
TN-artikeln behandlar också taxonomin, som ska klassificera EU:s syn på hållbara investeringar. Författaren citerar John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, som menar att detaljstyrning inte leder någon vart.
Sveriges riksdag har redan hunnit avvisa EU- förordningen om restaurering av naturområden. Politikerna anser att förordningen om nationellt skogsbruk inte är förenlig med subsidiaritetsprincipen. Ett nationellt skogsbruk regleras bäst på nationell nivå.
Sveriges riksdag anser att förslaget påverkar det nationella skogsbruket på ett sätt som inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen menar att nationellt skogsbruk regleras bäst på nationell nivå.