Gasgrids vätgasplaner väckte het diskussion på ÖSP-höstmötet

Gasgrids planer blev det stora diskussionsämnet på ÖSP:s höstmöte i Vörå. Inte alls överraskande med tanke på de många effekter linjedragningen kan få på lantbruket. Budskapet från mötet var tydligt: Det är nu som alla måste vara alerta och föra fram sina åsikter för att kunna påverka.

När ÖSP:s höstmöte gick av stapeln i Vörå i måndags hade det inkommit endast en motion från Oravais lokalavdelning, en om Gasgrids planerade linjedragning av vätgas. Det föranledde – i likhet med på förbundets fullmäktigemöte tidigare – en mycket livlig diskussion.

Att så är fallet är inte konstigt. Den preliminära linjedragningen skär av flera österbottniska byar, och skulle om den förverkligas i nuvarande form, ha enorma negativa följder för lantbruket. I sitt svar konstaterar förbundsstyrelsen att frågan kommer att bevakas aktivt.

– Den här frågan är så stor och berör så många av våra medlemmar oberoende om projektet förverkligas eller inte. Nu är det viktigt att vi på alla nivåer följer med och bevakar frågan. Alla måste aktivera sig för att påverka och det är nu vi kan göra det, säger SLC:s ordförande Mats Nylund, som var på plats under mötet.

Skadeverkningarna ska minimeras 

Han konstaterar samtidigt att SLC har valt en linje som innebär att projektet inte kommer motarbetas. Vätgas kan nämligen ha stor betydelse för den gröna energin i framtiden.

– Men det viktigaste är att säkerställa att skadeverkningarna för våra medlemmar minimeras, säger Nylund.

Carina Rudström från Kronoby, som deltog på distans, berättade att styrelsen för den lokalavdelningen gjort en karta över var driftscentrum för jordbruk finns i kommunen. Den kartan har skickats till Gasgrid.

– Vi fick ganska snabbt svar av Gasgrid som meddelade tacksamhet för att vår karta hjälper dem i den fortsatta planeringen. Så vi tror det hjälper mycket att vi i ett tidigt skede är ute och påverkar, säger Rudström.

ÖSP:s ordförande Tomas Långgård fortsätter:

– Det är viktigt att lokalavdelningarna redan nu ser över sträckningarna där de går hotfullt nära driftscentrum. Annars kan det påverka utvecklingsmöjligheterna för de som drabbas. Det här var ett bra initiativ från Kronoby lokalavdelning.

Kjell Forsgård från Jeppo hör till de som många drabbas om planerna genomförs. Han ifrågasatte huruvida det föreslagna djupet för röret – 1,2 meter – är tillräckligt.

– På informationsmötet till markägarna i Nykarleby sa Gasgrid att de kan borra röret om det är lerjordar. Men går det så långt att projektet genomförs kräver det av oss jordbrukare att vi är noggranna och följer med. Vi måste vara som en hök på dem så att jobbet blir gjort rätt. Vi är lika goda experter på jord och mark som dem, säger han.

Ersättning om skador uppstår

Just den biten diskuterades mycket. Många i salen uttryckte oro för att täckdiken kan skadas och att marken kan packas när tunga maskiner ska arbeta där linjen ska grävas ner.

– Uppstår skador efter arbetet måste det vara full kompensation som gäller. Det måste finnas en efterkontroll och ersättningar ska betalas om det uppdagas att dräneringen skadats, säger Stefan Thölix från Korsholm.

Långgård kastade fram förslaget om en garanti efter att markarbeten utförts.

– Gällande täckdiken borde vi kräva en garanti på minst tio år om dräneringen påverkas negativt.

Thölix efterlyste också en årlig ersättning för den skogsmark som löses in för projektet.

– Den arealen mister skogsägare som får linjen på sina marker och en årlig ersättning vore bra, fastän det inte är lätt att få igenom en sådan.

Enligt Mats Nylund har SLC och MTK försökt få med årliga ersättningar när inlösningslagen reformerades.

– Vi fick inte med det i beredning av lagen, men det pågår just nu en utredning om det. Inget är dock klart.

Efterlyste förskott

Under diskussionen poängterades också att den preliminära linjedragningen för vätgasröret inte ännu omfattar andra dragningar till exempelvis hamnar och fabriker. Det finns också osäkerhet kring risken för brand och explosioner.

– Något som vi inte heller vet något om är de anodfält som det pratas om. De ska tydligen förnyas med jämna mellanrum och det gäller att vara alerta när de börjar bli alerta, säger Bjarne Mara från Korsholm.

Han efterlyste också ett förskott på marken som löses in.

– Vi kan inte börja vänta tre år på ersättning. Den här frågan borde SLC arbeta med.

En annan fråga som dryftades var om stöden kan påverkas. Enligt en kommentar från NTM-centralen påverkas inte stöden nämnvärt om grävarbetet sker utanför odlingssäsongen.

Men om skiftet inte kan odlas måste arealen bort och kan ritas in igen först när det kan odlas. Så det påverkar nog stöden i liten utsträckning, menar man från myndigheten.

Mikael Österberg från Kimo i Oravais, är en av många jordbrukare som påverkas om projektet blir av. Han konstaterade att hela skiften kommer påverkas om bygget påbörjas i framtiden.

– Under byggnadsskedet ska vägar byggas, rådiken passeras. Arbetsområdet kommer att bli större än fyrtio meter och hela skiften kommer att påverkas. Det känns som att Gasgrid har gjort det mycket lätt för sig i planeringen, så det är väldigt bra att vi alla bevakar detta, säger han.

Satellitövervakning kan ge information

Linjedragningen över grundvattenområden lyftes också fram.

– Gällande kommuner har jag svårt att kommuner kan acceptera att ledningar dras över grundvattenområden. Och det är mycket viktigt att påverka nu för det blir svårare att påverka i ett senare skede, säger riksdagsman Christoffer Ingo.

Och fortsätter:

– Något som vi kan vara glada för nu är satellitövervakningen. Den torde vi kunna använda som stöd i om exempelvis dräneringen påverkas negativt av arbetet. Den övervakningen kan ge information om något ändrar.

Staffan Majors från Solf betonade vikten av att åkermarken kalkas efter att det potentiella arbetet med vätgasröret genomförs.

– Då ska det inte vara en liten kalkning utan en ordentlig.

Frågan om Gasgrid vätgasprojekt kommer att vara aktuell i flera år framöver. Det är således frågor som ordförande Tomas Långgård och viceordförande Niclas Sjöskog kommer att prioritera nästa år. Höstmötet återvalde båda till deras förtroendeuppdrag för nästa år.

– Jag vill tacka för förtroendet, både för mig själv och Niclas del. Vi ska göra vårt bästa att bevaka våra medlemmars intressen under nästa år, säger Långgård.