Det kan inte vara så att livsmedelsproduktionen i EU ska finansiera kommissionens ökade försvarsutgifter. Att CAP föreslås beskäras är oacceptabelt. Det konstaterade ÖSP:s ordförande Tomas Långgård när han välkomnade medlemmarna till årets höstmöte i Vörå.
– Nu krävs att regeringens förhandlare lyckas optimera utfallet av budgeten för vår del. Livsmedelsproduktion i nordliga förhållande måste vara möjlig även i framtiden. Vi har absolut inte råd med ett misslyckande i förhandlingarna, eller med sänkta stödnivåer.
I sitt välkomsttal på ÖSP:s vårmöte i Vörå i måndags tog ordförande Tomas Långgård upp att EU-kommissionen föreslår en kraftig höjning av försvarsutgifterna i sin långtidsbudget. För att finansiera den höjningen föreslås att den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, ska beskäras med omkring 15 procent jämfört med innevarande period.
Ett förslag som han menar är oacceptabelt.
– Den 18 december planeras en stordemonstration i Bryssel mot CAP-förslaget. Yrkesbröder och -systrar från minst 25 länder väntas delta i demonstrationen, där också representanter från MTK och SLC kommer att medverka. Det är viktigt att få förbättringar i långtidsbudgeten för vår del, det kan inte vara så att livsmedelsproduktionen ska finansiera kommissionens ökade försvarsutgifter.
– Utan livsmedelsproduktion behövs inget försvar, säger Långgård.
En del nödvändiga krav
De låga spannmålspriserna har dominerat diskussionerna under det gångna året. Under hösten har det ordnats stormöten i Somero och Lahtis, som har resulterat i förslag och krav på åtgärder riktade till Jord- och skogsbruksministeriet och regeringen.
– Till exempel handlar kraven om att ta bort nationell lagstiftning som fördyrar produktionen, att tidigarelägga stödutbetalningar, att höja stöden till specialgrödor och att skärpa kontrollen på importerade livsmedel för att nämna några av åtgärdsförslagen, säger Långgård.
Han tycker många av förslagen är goda och att det finns skäl att öka trycket på Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah.
– Essayah borde förstå att ta i tu med en del av förslagen.
Han konstaterade också att jordbrukarna själva kan vidta åtgärder inför en ny odlingssäsong.
– Vi måste göra allt för att få en bättre balans i utbud och efterfrågan på den inhemska spannmålsmarknaden. Då kan vi uppnå spannmålspris som är samma eller högre än det internationella börspriset på spannmål, som långt styr priset även på vår marknad, säger Långgård.
Däremot upplever husdjursproduktionen bättre tider och står på en något stadigare grund än växtodlingen. Långgård anser att läget kunde vara ännu bättre eftersom producentpriserna på mjölk, kött och ägg nästan genomgående ligger på en lägre nivå än genomsnittet inom EU.
– Det är en ohållbar situation att ett land med de högsta produktionskostnaderna inte ens ska komma upp till EU:s genomsnittliga producentpris. Till exempel producentpriset på nötkött är ännu över 1 euro per kilo lägre i Finland än i genomsnitt i Europa.
Detta i en situation med tidvis brist på nötkött i Finland.
– Som vi upprepat många gånger tidigare har vi en livsmedelshandel i Finland som inte fungerar – inte ens i bristsituationer. Regeringen, som nu nått drygt halvvägs i sin period, har gett löfte om att korrigera obalansen i livsmedelskedjan, men väldigt lite har hänt.
Måste agera kraftfullare
En uppdatering av både upphandlingslagen och livsmedelsmarknadslagen är på gång.
– Båda är små steg i rätt riktning, men otillräckliga. Löftet om att se över konkurrenslagstiftningen ser ut att bli ouppfyllt. Regeringen måste agera kraftfullare för att få en rättvisare fördelning av vinsten i livsmedelskedjan. Förutsättningarna att producera livsmedel, utan att måsta göra arbetsinsatsen på talko, måste förbättras för att vi ska kunna få unga att våga satsa på en framtid som matproducenter, säger Långgård.
Det sker också positiva saker inom lantbruket i Österbotten. Nyligen invigdes en ny mjölkladugård i landskapet och att det sker investeringar i näringarna är viktigt.
– Men investeringarna i våra näringar är i dagsläget ändå för få. Husdjursproduktionen minskar med 1-3 procent per år, och för att upprätthålla livsmedelsförsörjningen i framtiden måste vi få fler investeringar. Läget blir inte bättre av att det blivit allt svårare att få finansiering till en investering i våra näringar, säger Långgård.
En annan positiv nyhet är att det sker saker inom rovdjurspolitiken. Efter EU:s beslut att nedklassa vargen från strikt skyddad till skyddad art, har regeringen agerat, och enligt regeringens nu avgivna proposition, ska stamvårdande jakt på varg som baseras på licenser, bli möjlig från och med 1 januari 2026.
– Vargpopulationen har de senaste åren vuxit kraftigt, och situationen är ohållbar i stora delar av vårt landskap. Det är hög tid att vargjakt kan återupptas och som nästa måste även den låsta situationen gällande jakt på lodjur åtgärdas så fort som möjligt, säger han.
ÖSP bevakar infrastrukturprojekt
Det har inte heller undgått någon att det pågår ovanligt många infrastrukturprojekt, däribland Gasgrids vätgasrör, vars planerade sträckning skär genom hela landskapet. Det här är en fråga som engagerar ÖSP, framhåller Långgård.
– Det är viktigt att markägare och våra lokalavdelningar redan i det här skedet är aktiva. Det måste vara möjligt att utnyttja befintlig infrastruktur bättre än vad fallet är i det nu aktuella förslaget. SLC har anlitat juridisk expertis för att följa med planeringsprocessen.
Något som oroar Långgård är att skogsindustrin hamnat i ett sämre läge, vilket börjar skönjas i sänkta virkespriser.
– Virkespriset har varit på en historisk hög nivå under ett par års tid och även om det sjunkit en aning är priset ännu hyfsat. Det höjda skogsavdraget lindrar beskattningen för många skogsägare från och med nästa år.
I välkomsttalet tog Långgård också upp det tråkiga budskapet att ÖSP:s tidigare långvariga viceordförande Henrik Sandberg har gått bort, vid en ålder av 80 år. Sandberg var Esse lokalavdelnings ordförande i 20 år, medlem i ÖSP:s förbundsstyrelse i 21 år, varav 16 som viceordförande, och under knappt 20 års tid ordförande för SLC:s fullmäktige, den högsta förtroendemannaposten i producentorganisationen.
– Sandberg vigde en stor del av sin aktiva tid åt producentorganisationen, med både långvariga och tunga förtroendeuppdrag. Han fungerade under många år som talesman för sina yrkesbrödrar och systrar, och gjorde ett bestående avtryck i intressebevakningen, vi har all anledning till tacksamhet och aktning för hans gärning, sa Långgård, och hela salen höll en tyst minut för att hedra minnet av Henrik Sandberg.