Föreslagna beskärningar av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, nationella sparkrav och ett riksdagsval på kommande. Det är mycket som är öppet och SLC arbetar proaktivt med framförhållning för att nå resultat.
– Om Socialdemokraterna, som nu är Finlands största parti enligt gallupar, blir nästa statsministerparti väntar mycket tuffa regeringsförhandlingar för oss lantbrukare. Det partiet har beskärningar av lantbruket i sin skuggbudget. Trots att skuggbudgeterna är en form av teater ger det i alla fall signaler om vilka prioriteringar som görs, säger Mats Nylund, ordförande för SLC.
Han höll en lantbrukspolitisk översikt på ÖSP:s höstmöte och berättade att man på centralkansliet i Helsingfors redan arbetar aktivt med frågor som kan bli svåra inom en snar framtid. Det är speciellt viktigt nu när Finland i flera år framöver troligen kommer tvingas till balanseringsåtgärder.
– Vårt finansministerium, olika finansinstitut och Finlands bank pratar om sparåtgärder på ytterligare tio miljarder euro per år under nästa regeringsperiod för att få den offentliga ekonomin balanserad. Med tanke på att vi har ett riksdagsval på kommande har vi redan inlett arbetet med att formulera mål inför det valet, berättar han.
Ute i god tid
Stommen av målen färdigställs under våren och ska publiceras nästa höst.
– Vi ser det som viktigt att vi är med och påverkar i god tid.
Samtidigt arbetas det mycket med CAP-2028 som troligen kommer träda ikraft först 2030. Nylund konstaterar att EU:s finansieringsförslag är för svagt.
– Som Långgård konstaterade kan det för Finlands del bli en 15 procents minskning av CAP-stöden. Det är förstås helt oacceptabelt. Finlands perspektiv är därmed att vi måste lyckas i förhandlingarna och få ut en tillräcklig hög andel. Det är inte uteslutet att vi kan få den höjd, menar Nylund.
Som bäst är livsmedelsmarknadslagen på utlåtanderunda. Enligt Nylund är SLC och MTK inte nöjda med hur långt den går samtidigt som detaljhandeln tycker den går för långt. Den viktigaste biten är lagstiftning som begränsar att handeln med sina egna varumärken får utnyttja de förädlande företagens nya innovativa produkter.
– Handelns egna varumärken kapar marknadsnyttan av de företag som är innovativa och arbetar med att ta fram nya produkter. Just private label är något som Konkurrens- och konsumentverket konstaterat stärker detaljhandelns ställning i livsmedelskedjan. Därför är lagstiftningen så viktig, säger han.
Nylund visade också färsk statistik från Naturresursinstitutet Luke över jordbrukets lönsamhet i Finland. Han är oroad över utvecklingen som visar att de flesta sektorer har en dålig lönsamhet.
– Den enda som kommer upp till en lönsamhet som ger lön och avkastning på kapitalet är växthussektorn. Även frilandsodlingen är på väg upp till lönsamhetskvoten 1,0, men alla andra sektorer ligger under.
Han konstaterar att trenden är positivare för kött- och mjölksektorn och att de båda hade haft mycket bättre lönsamhet redan i år om producentpriserna hade legat på minst samma nivå som EU:s medelpriser.
– Producentpriserna på kött och mjölk borde vara högre med tanke på vårt nordliga läge och lägre skördar samt en situation där stöden nominellt stampat på samma ställe under nästan hela 2000-talet.
Odla det som efterfrågas
Nylund konstaterade samtidigt att senast spannmålsodlarna kom upp i en positiv lönsamhetskvot var 2022 när priset på brödvete var uppe i 400 euro per ton. Men de senaste åren uppvisar i stort sett alla spannmålsgårdar svag lönsamhet.
Det som man från SLC kan göra är att betona vikten av att ha större fokus på marknadsintäkter. Man förespråkar också aktivt odling av andra grödor än spannmål och vikten av att odla sådant som har en klar adress, det vill säga på kontrakt.
– Vi kan påverka den dåliga lönsamheten med vad vi sår nästa år. Det här är mycket viktigt, säger han.
Något som SLC också arbetar med är att kadmiumgränserna för gödsel ska bli på samma nivå som i Europa. Den nuvarande nivån ökar gödselkostnaderna för bönderna i Finland.
– Vi jobbar också för att ändra Tukes processer. Som det är nu måste byråkratin minska eftersom den minskar utbudet av växtskydd i Finland. Många tillverkare lanserar inte ens nya produkter här eftersom det är för tidskrävande och för liten marknad.
En annan aktuell sak som bevakas är EU:s fågeldirektiv. En fråga som blivit aktuell efter att en avverkning som gjordes under en vår i Estland konstaterats bryta mot direktivet eftersom fåglar dog. Det är EU-domstolen som konstaterat detta.
– Slutresultatet kan nu bli att avverkningar måste begränsas under fåglarnas häckningstider. Ingenting är klart, men det kan bli en fråga som kan bli mycket besvärlig, säger Nylund.