Framtidens behov i
utvecklingssamarbetet
i brännpunkten på FFD:s
skogsseminarium
Vilken kunskap och expertis om skogsbruk behövs i framtiden? Hur kan den finländska skogsexpertisen utnyttjas effektivt i utvecklingssamarbetet och internationellt? De här frågorna är arbetsrubriken för ett seminarium, som den finländska organisationen för utvecklingssamarbete inom jord- och skogsbruk FFD (Food and Forest Development) ordnat i början av den här månaden på MTK. Bakom FFD står SLC samt MTK, ProAgria och Pellervo Coop Center.
Skogsombudsman Anders Portin representerar SLC på seminariet:
– Det är viktigt att vi är involverade i FFD, säger han. Om det är något vi kan inom SLC och MTK så är det småskaligt jord- och skogsbruk, som FFD fokuserar på i utvecklingsländerna. Här kan vi hjälpa till på ett konkret sätt. Det höjer också vårt anseende.
I sammanhanget kan nämnas att SLC under 2019-2021 varit engagerat som fadder i ett FFD-projekt i Mocambique, som bland annat gick ut på att förbättra odlingskunskapen runt staden Mocuba.
Efter att FFD:s verksamhetsledare Tiina Huvio önskat välkommen påminner MTK:s skogsdirektör Marko Mäki-Hakola i sitt öppningsanförande om att skogsägarnas intresseorganisationer har stött utvecklingssamarbetet i över tio år.
– De finländska skogsägarna är inriktade på många mål, de vill ha ekonomi i skogsbruket men också mångsidighet och vackra skogar så som alla andra, säger han.
Mot den bakgrunden jobbar också MTK med skogen utgående från en helhetssyn. Skogen har alltid varit en del av den finländska identiteten, vårt DNA. Så visar erfarenheten också att det privata skogsbruket med familjer som äger och brukar skogen, fungerar: ägarna tar ansvar för att den sköts väl. Lösningarna på många av de utmaningar vi står inför, finns i skogen.
Mer skog minskar atmosfärens kolhalt
Matti Nummelin, ordförande för Finlands nationella kommitté inom The International Union for Conservation of Nature (IUCN) och suppleant i Siemenpuus styrelse berättar om initiativ som tagits för ett hållbart skogsbruk.
Han är säker på att FFD främjar skogen och dess tillväxt i utvecklingsländerna. Bland de mest akuta åtgärderna som borde vidtas, anser han är att minska kolhalten i atmosfären.
– Den lättaste och kostnadseffektivaste vägen att göra det är att öka skogen.
Matti Nummelin säger vidare, att den stora utmaningen är hur vi ska lyckas integrera de yngre generationerna i ”det extremt viktiga” arbetet för en bättre planet.
Världsbanken har omfattande hjälpprogram
Tuukka Castrén, som är senior forest specialist vid Världsbanken, deltar online.
Han framhåller att två tredjedelar av hjälpen inom Världsbankens program för skog och landskap används för de fattigaste länderna i världen, i huvudsak afrikanska, men också i asiatiska och latinamerikanska länder.
– Men det betyder inte att vi ignorerar andra regioner.
Tuukka Castrén påpekar att hjälpen har ökat explosionsartat under de senaste åren.
Han understryker vidare att skogen har en roll i Världsbankens nya program för globala utmaningar, Global Challenges Program (GCP), som blev färdigt nyligen. Ett centralt tema i programmet är att bygga hållbara “skogsekonomier” som garanterar miljötjänster samt sociala och ekonomiska tjänster.
Det innebär att bankens offentliga och privata sektorenheter samt även den internationella klimatfonden IFC, som hör till Världsbanksgruppen, samarbetar kring programmet.
– Nu börjar det hårda arbetet med att förverkliga programmet, jag hoppas vi har mer att återkomma till.
Samarbete behövs om skogsbruket
Skogsdirektören vid FAO, Zhimin Wu, också han online, påpekar att världen lider av fortsatt skogsförlust. På grund av klimatförändringen accelererar den här utvecklingen, vilket leder till att den biologiska mångfalden äventyras.
Zhimin Wu hänvisar till den internationella överenskommelsen från Glasgow 2021 om att förhindra ytterligare global avskogning och i stället öka världens skogsareal.
– För närvarande håller vi på att genomföra en studie över hur långt vi måste nå, säger han. Vi har kommit fram till att 180 millioner hektar skog måste återställas senast 2030. En förutsättning för att det ska lyckas är internationellt samarbete.
FAO håller också på att utarbeta en vägkarta för skogsbruket, som ska gälla fram till 2027. Den ska vara färdig i juli i år.
Zhimin Wu passar även på att påpeka att Finland har bidragit till FAO:s beskogningsprogram och till programmet Forest and Farm Facility. Dessutom nämner han att FAO har ett samarbetsavtal med institutet för naturresurser Luke om hållbart skogsbruk och integrerad gårdsskötsel.
– Vi har också anlitat expertis från Finland med anknytning till kommersiellt skogsbruk.
Som exempel på ett lyckat projekt nämner han Open Foris, en samling på internet av öppna programvaruplattformar, där Norge genom NICFI samt Tyskland och Storbritannien har varit medfinansiärer, och som har haft upp till 200.000 användare från 196 länder.
– Hela 90 procent av de länder som rapporterat om kännbara minskningar av utsläpp från skogsbruk har använt Open Foris som hjälpmedel.
Via Open Foris har också små producenter blivit bättre organiserade och de får tillgång till marknader via organisationer för skogs- och jordbruksproducenter.
Fastän skogen minskar finns det ännu skogsområden som man kan bruka, bara man gör det hållbart. Zhimin Wu framhåller således betydelsen av att satsa mera på virke för husbygge.
– Inom det området har vi en möjlighet att involvera små producenter i virkets värdekedjor. Det ska vi samarbeta med byggbranschen om.
Fond för grönt klimat i Kenya
Chefskonsulenten för danska Landbrug & Fødevarers kontor i Bryssel Tobias Gräs redogör online för ett gemensamt projekt i regi av FN:s fond för grönt klimat (GCF) i Kenya.
Det är initierat av FAO, och bland andra Landbrug & Fødevarer i Danmark, MTK i Finland samt Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas organisation LTO och hjälporganisationen Agriterra i Nederländerna medverkar.
Bland målen med förslaget finns att reducera utsläpp av kol och växthusgaser, huvudsakligen från skogsbruket, fastän inte bara därifrån.
– Vi försöker rikta oss till böndernas egna andelslag, eftersom de är demokratiska institutioner. Vi ser här en möjlighet att bygga upp internationella partnerskap. Vi talar om ”agripoolers”, en term som Agriterra har lanserat. För närvarande samarbetar vi med ett hundratal andelslag, men vi öppnar också för att etablera nya sådana, där grupper av bönder vill samlas och jobba tillsammans med oss.
Norskt initiativ för klimat och skog
Ellen Bruzelius Backer från ministeriet för klimat och miljö i Norge berättar online om initiativet NICFI, som också Zhimin Wu hänvisat till i sitt anförande. Förkortningen står för Norways International Climate and Forest Initiative.
– Vi finansierar det här initiativet med fyra miljarder norska kronor årligen.
Det motsvarar drygt 344 miljoner euro. Initiativet pågår till 2030.
– Vi samarbetar bland annat med Tyskland och USA och jag ville personligen bli mycket glad om vi också kunde samarbeta med Finland.
Målen är att bromsa tropisk avskogning, stoppa minskningen av natur och bromsa klimatförändring, bland annat med stöd av internationella överenskommelser kring miljö och klimat.
– Det handlar bland annat om hållbar användning av marken, men vi går också in i kedjan längre framme, till exempel råvarumarknaderna. Detta eftersom vi vet att en del av de jordbruksprodukter som säljs och köps på marknaden är ett resultat av avskogning.
Bland frukterna av initiativet återfinns alltså Open Foris, som Zhimin Wu varit inne på.
Finland måste hålla sig framme
Under diskussionen frågar Matti Nummelin av de övriga talarna, hur realistiskt det kan tänkas vara att engagera finländska experter i det internationella utvecklingssamarbetet för att bevara skogen.
Tuukka Castrén svarar att det är stora pengar som banken jobbar med och att den är tvungen att ta hänsyn till de länder som är med om att finansiera verksamheten.
– Jag vill i alla fall mycket gärna uppmuntra finländska firmor och personer att följa med de plattformer – till exempel olika upphandlingswebbplatser från banken och våra klienter – där saker och ting händer. Men man måste själv vara aktiv och hålla sig framme.
– Vårt projekt sökte målmedvetet samarbete med Finland eftersom vi visste att landets expertis är i världsklass när det gäller skogen, svarar Tobias Gräs.
– Vi har samarbetat med partner från Finland och som representerar Finland, svarar Zhimin Wu. Det finns många sätt att arbeta tillsammans. Jag jobbade själv tidigare i kinesiska skogsministeriet. På nittiotalet jobbade vi tillsammans med en finländsk skogsgrupp. Ni har många erfarenheter som vi kan lära av.
– Vi vill också gärna ha Finland på vår sida, säger Ellen Bruzelius Backer. Det vore en stor fördel.
Hur få in finländsk expertis i internationella organ?
En av gruppdiskussionerna på seminariet kretsar mycket kring betydelsen av finländsk representation i internationella organ som har hand om skogsfrågor. Våra myndigheter lär hålla sig framme överlag internationellt, men är försiktigare när det gäller just skogen.
Matti Nummelin anser att våra ministerier, närmast utrikesministeriet, måste bli bättre på att placera finländska representanter i internationella skogsorgan.
Thomas Selänniemi från Indufor påpekar att det är begränsat med sådana jobb inom utvecklingssamarbetet, där man kan skaffa sig de första erfarenheterna för att sedan kvalificera sig för mer krävande jobb. Då stängs samtidigt möjligheten att förbättra sina kvalifikationer. Tidigare erbjöd det dåvarande utvecklingssamarbetets takorganisation KEPA:s volontärsprogram en mängd möjligheter.
– Dessutom har intresset för att åka som frivillig till utvecklingsländerna för att vistas där en längre tid minskat.
Klimat- och anpassningsspecialist vid FFD Adrian Monge Monge, som också är gästforskare vid Helsingfors universitet jämför med studenternas fältarbete.
– Under 20 års tid har jag upplevt att de studenter som är redo att vistas längre än tre månader ute i fält för att samla data till sina magisteravhandlingar, minskar i antal.
Tidigare direktören för naturtjänster inom Forststyrelsen Stig Johansson frågar om EU som forum kunde vara ett sätt att komma framåt.
– Hur interagerar våra universitet till exempel med universiteten i andra medlemsländer?
Programkoordinator vid Siemenpuu Kirsi Chavda förklarar att de studerande ofta har en press på sig att bli färdiga med sina studier, och därför tvingas koncentrera sig på dem.
Vilka möjligheter det finns inom de frivilliga organisationerna berörs också. Här är utmaningarna ett kärvt ekonomiskt läge.
– Det borde dock vara en självklarhet att om man ska skapa sig en karriär inom branschen behövs också ett internationellt perspektiv i det långa loppet, anser Stig Johansson.
Finländska skogsexperter är rockstjärnor
Efter grupparbetet påminner studeranden Toivo Jokinen om att finländarna är uppskattade på andra håll i världen för sin kompetens i skogsfrågor:
– Min kompis, som studerar skogsvetenskap, var utbytesstudent i Österrike och han nämnde hur man i undervisningen där ofta refererade till finsk kompetens, särskilt inom skogstaxering och fjärranalys. Han använde termen "rockstjärna" och var inne på att det skulle vara bra om människor inom skogsbranschen, särskilt studenter, vore medvetna om det internationella erkännandet av finsk expertis.
– Jag tror att medvetenheten om en sådan uppskattning kan vara en uppmuntrande faktor när man funderar på sätt att öka skogsstudenters medverkan i internationell verksamhet.