Kemisten och nobelpristagaren A.I. Virtanens propionsyreforskning hedras med att en bakteriestam döps efter honom. Bakteriestammen har döpts till Acidipropionibacterium virtanenii.
Artturi Ilmari Virtanen (1895-1973) är främst känd för sin uppfinning av en ensilagemetod för konservering av djurfoder, vilken renderade honom Nobelpriset i kemi 1945.
Hans forskning gällande propionsyrebakterier är däremot mindre känd. Till propionsyrebakterierna hör flera viktiga bakterier; till exempel sådana som tillverkar B-12 vitamin eller är inblandade i uppkomsten av acne.
Man lyckades isolera och fotografera propionsyrebakterier redan i början av 1900-talet. I början av 1920-talet forskade Virtanen i propionsyrebakteriestammar som han isolerat ur finländsk emmentalost, men det var den holländske Cornelius Bernadus van Niel som i sin doktorsavhandling 1928 skapade en systematisk klassificering och namngivning av propionsyrebakterierna.
Van Niel namngav bakterieslagen efter de första propionsyreforskarna. Bakterien Propionibacterium freudenreichii som producerar B-12 vitamin och är typisk för schweizerost fick till exempel sitt namn efter Eduard von Freudenreich.
Bakterien Propionibacterium jensenii, som också förekommer i ost, fick sitt namn av Sigurd Orla-Jensen och Acidipropionibacterium thoenii av J. Thön.
Virtanen fick dock inte en egen bakterie uppkallad efter sig, eftersom han även själv trodde att de bakteriestammar han isolerat redan fanns bland Thöns bakteriestammar.
Vid Helsingfors universitet har man forskat i propionsyrebakteriestammar som isolerats ur olika miljöer och klarlagt genomens basordning. En stam som utvunnits ur finländskt maltkorn har nu nämnts efter Virtanen.
– Vi kan förstås inte vara helt säkra på om den nya bakteriestammen är exakt den som Virtanen beskrev, men vi beslutade i alla fall att döpa den efter honom, för att hedra hans banbrytande forskningsinsatser, säger Paulina Deptula på Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.