I strålande högsommarväder ordnade ÖSP en fältdag i Solf och Höstves den första juli. Deltagarna kunde bekanta sig med pågående ärtodlingsförsök respektive höstoljeväxtförsök samt användning av olika herbicider.
På Christer och Rosmarie Finnes åkermark i hjärtat av Solf har Matias Rönnqvist sedan i våras etablerat ett komparativt ärtodlingsprojekt med 15–20 försöksfält i synfältet.
– Jag odlar ärter på denna mull- och gyttjerika mark i år medan Christer i sin tur producerar lök på ett av mina fält i Höstves, säger Viljeiljän Avena Berner-profilen Matias Rönnqvist, som underströk att växtföljden spelar en viktig roll i detta sammanhang.
– Det här fältet har en skiftande odlingshistoria. I fjol handlade det om havre. Men vi har också haft grönsaker här tidigare och för cirka femton år sedan odlade vi dessutom kummin på dessa ytor, säger Christer Finne.
På ÖSP:s fältdag i början av juli redogjorde Rönnqvist noggrant för användningen av och kombinationer av olika herbicider i de talrika försöksrutorna i Solffältet.
Det rör sig om bruk av alternativ såsom Fenix, Stomp och så vidare i den eviga kampen mot svinmålla, baldersbrå, åkerviol och andra klassiska, terroriserande ogräs.
– Det är bara för er att ta en åktur ut till fältet ibland för att kunna följa med utvecklingen under den fortsatta säsongen, sade Rönnqvist till de medverkande fältdagsdeltagarna som var cirka tjugo till antalet.
Kvävebakterier kan optimera ärtskördar
Förutom Matias Rönnqvist fanns ett par andra experter såsom Petri Leinonen från Elomestari och Hannes Höykälä från BASF på plats på den soldränkta åkern.
– Vanligtvis måste man hitta den rätta blandningen av herbicider för att lyckas mera framgångsrikt, betonar Rönnqvist.
Ibland är vädrets makter dessvärre inte på ens sida. Vid några andra försöksrutor i ärtåkern berättade Rönnqvist att man hade gjort besprutningsarbeten en tisdag i slutet av juni.
– En stund efter besprutningarna kom det en ordentlig åskskur. Så effekterna av herbicidanvändningen försvagades klart.
I några av försöksrutorna har vete såtts in med ärterna. I ett par andra avsnitt satsas det på kvävefixering kombinerat med herbicider alternativt renodlad kvävefixering. Ett område i fältets utkant har lämnats helt obehandlat.
Petri Leinonen poängterade i sin tur att ympning av kvävebakterier i rotknölar kan vara ett utmärkt komplement till Wuxal CoMo-behandlingen av utsädet.
– Det har forskats kring det här ämnet i cirka hundra år. Kvävefixering är att rekommendera speciellt om åkern är nykalkad eller om pH-värdet underskrider 6, säger Leinonen. Leinonen säger vidare att vattenblandning är en lämplig metod att tillämpa om man går in för att tillföra kvävebakterier.
– Det handlar dessutom ett tillvägagångssätt som är väldigt hållbart över tiden. Vi talar om att bakterierna från en ympning finns kvar i jorden under de kommande 20–50 åren, tillägger Leinonen.
Dags att förbereda sådden av höstoljeväxter
Efter drygt en och en halv timme vid ärtfältet i Solf styrde fältdagsdeltagarna kosan till Matias Rönnqvists höstoljeväxtfält i Höstves.
På en åker i hembyn Höstves är Matias Rönnqvist aktuell med sortförsök i både höstrybs och höstraps. Kvävestegar i höstrybs är ett annat experimentellt projekt som han fokuserar på som bäst.
– Som känt har den finländska oljeväxtproduktionen stretat i viss motvind på sistone. Den totala produktionen har minskat och en betydande orsak till nedgången är den rikliga förekomsten av skadegörare som rapsbaggar och jordloppor. Resistenta baggar har inte gjort saken lättare, säger Rönnqvist.
Apropå den egna höstrybs- och höstrapssäsongen är Matias Rönnqvist emellertid jättenöjd. Tröskning är på gång i månadsskiftet juli-augusti.
– Jag har inte besprutat fältet en enda gång i år. Tack vare sina kvalificerade rotsystem har grödorna klarat sig bra i det torra klimatet.
– Nu är det samtidigt hög tid att börja förbereda nästa sådd av höstoljeväxter. Det gäller för producenterna att skaffa utsäde, göra planeringsarbeten och se över dräneringar, understryker Rönnqvist.
