Stigande energipriser, svag prisutveckling och geopolitisk oro sätter hård press på det finländska jordbruket. Enligt SLC:s fullmäktigeordförande Kristian Westerholm riskerar utvecklingen att få långtgående följder för både produktion och försörjningsberedskap.
I sitt inledande anförande tog SLC:s fullmäktigeordförande Kristian Westerholm upp det globala säkerhetsläget som fortsätter att kasta långa skuggor över finländskt jordbruk.
Geopolitiska konflikter, stigande energipriser och svag prisutveckling på jordbruksprodukter skapar en allt mer pressad situation på gårdarna. Samtidigt väcks frågor om både lönsamhet och långsiktig försörjningsberedskap.
Vid SLC:s fullmäktigemöte beskrev SLC:s fullmäktigeordförande Kristian Westerholm hur osäkerheten blivit ett återkommande inslag i samtidens jordbrukspolitik.
– Jag har för SLC-fullmäktige under åren nästan utan undantag konstaterat att vi lever i oroliga, eller åtminstone konstiga tider. Kanske det här är det nya normala, att hela havet stormar hela tiden, säger han.
Energikrisen slår snabbt mot gårdarna
Utvecklingen i omvärlden har fått direkta konsekvenser för lantbruket. Konflikten i Mellanöstern har bidragit till stigande priser på energi och insatsvaror, vilket snabbt slår mot gårdarnas ekonomi.
– Den prisförhöjning vi nu sett på diesel och brännolja samt på gödsel medför snabbt ökade kostnader och är förödande för gårdarnas lönsamhet, konstaterade Westerholm.
Även om tidpunkten för prisuppgången initialt kunde uppfattas som mindre kritisk – efter vinterns inköp av gödsel och före vårens mest intensiva arbetsperiod – har läget snabbt förvärrats.
– Nu idag är jag dessvärre mer pessimistisk över läget. Uppenbart är att konflikten i Persiska viken är mycket svår att lösa och att vi får vara beredda på att råoljepriset inte sjunker tillbaka till nivån före krisen, säger han.
Svaga marknader påverkar odlingsbesluten
Marknadsläget för jordbruksprodukter har ändå varit svagt. Efter en god spannmålsskörd i fjol har lagren vuxit och priserna pressats ned. Det påverkar odlingsbesluten inför kommande säsong.
Enligt en färsk enkät från SLC och MTK planerar över hälften av de svarande gårdarna att minska odlingen av försäljningsgrödor. Kostnadsökningar som inte kan föras vidare i livsmedelskedjan riskerar att slå direkt mot produktionen.
– Risken är mycket stor att näringen håller på att glida in i ett läge där hela produktionen är hotad och därmed också försörjningsberedskapen, säger Westerholm.
Likviditeten på många gårdar har redan länge varit ansträngd, och den nuvarande kostnadskrisen förvärrar situationen ytterligare. Enligt Westerholm finns det ingen enkel lösning, men han ser ett tydligt behov av politiska åtgärder.
– Klart är att staten på något sätt måste hjälpa jordbruket ur situationen – må det då vara via en förhöjd återbäring av energiaccisen eller via andra åtgärder.
Markägare i kläm när investeringarna ökar
Samtidigt som jordbruket pressas ekonomiskt pågår stora samhällsinvesteringar i Finland, inte minst kopplade till energiomställningen.
Dessa projekt berör ofta markägare direkt, exempelvis genom dragning av kraftledningar, gasrör och järnvägar. Westerholm ser både behov och utmaningar i utvecklingen.
– Vi behöver nya satsningar och modiga investeringar för att trygga vår framtid, säger han, men tillägger att projekten ofta innebär påfrestningar för markägare.
Ett återkommande problem är långa planeringsprocesser och osäkerhet kring om projekten faktiskt blir av.
– Tidsspannet på många projekt är oerhört långt, ibland tiotals år, och förutsättningarna för att de skall förverkligas ytterst osäkra – men ändå finns planerna och markreserveringarna där och förhindrar oss att fritt verka, säger han.
Kritik mot kommunernas förköpsrätt
Frågan om markägarnas rättigheter aktualiseras också i diskussionen om kommunernas förköpsrätt. Westerholm anser att lagstiftningen i dag ger kommunerna alltför stora befogenheter.
– För mig är det uppenbart att här skulle behövas ny lagstiftning som skulle begränsa kommunernas förköpsmöjlighet eller eventuellt helt slopas, säger han.
Avslutningsvis frågar sig Westerholm hur balansen mellan samhällsutveckling, markägarnas rättigheter och ett livskraftigt jordbruk ska upprätthållas.
Premieringar av två trotjänare
Vid fullmäktigemötet premierades två personer med SLC:s förtjänstmärke i guld, nämligen skogsombudsman Anders Portin och jordbrukare samt finansrådsmedlem Peter Storsjö.
Forstmästare Anders Portin har under ett långt yrkesliv haft en rad centrala uppdrag inom skogssektorn. Karriären omfattar bland annat arbete som expert, enhetschef och direktör vid Skogskultur från 1986, vidare som enhetschef för den internationella enheten för skogsfrågor vid jord- och skogsbruksministeriet från 1996, skogsdirektör vid Skogsindustrin rf från 2006, konsult vid Indufor från 2011 och verksamhetsledare för Forstföreningen från 2014.
Sedan 2019 verkar han som skogsombudsman vid SLC. Under sin tid vid SLC har han vid två tillfällen kallats att tjänstgöra som ministerspecialmedarbetare. Därtill har Portin haft ett brett engagemang i civilsamhället och är i dag ordförande för Finlands PEFC.
Under Anders Portins tid som skogsombudsman har SLC:s skogspolitiska bevakning utvecklats avsevärt. Det interna informationsutbytet och samarbetet med skogsvårdsföreningarna har fördjupats, och ett utbildningsprogram riktat till unga har etablerats och fått ett positivt mottagande.
Samarbetet med systerorganisationen MTK har stärkts ytterligare, samtidigt som SLC tagit en mer aktiv roll i det nordiska samarbetet kring familjeskogsbruk samt i EU-arbetet.
Organisationens inflytande i den nationella skogspolitiken har också vuxit, i hög grad tack vare den sakkunskap, det förtroendekapital och de kontaktnät som Portin byggt upp under flera decennier. Samarbetet med centrala aktörer som Skogsindustrin rf, Sågindustrin rf, Skogsmaskinföretagarna, METO, Finlands skogsstiftelse och Metsämiesten säätiö har intensifierats.
SLC har dessutom blivit medlem i Forstföreningen och ansökt om medlemskap i den europeiska paraplyorganisationen CEPF. Sammantaget har detta bidragit till att de finlandssvenska skogsägarnas röst i dag hörs tydligare och starkare än tidigare.
Inspirerande generationsväxling
Också Peter Storsjö lyftes fram för sina insatser. Diplomekonom till utbildningen har han gjort en lång karriär inom finansbranschen, med uppdrag vid bland annat Helsingfors Sparbank, Aktia – där han byggde upp placeringsverksamheten – samt Centralandelsbanken ACA, där han ansvarade för placeringsavdelningen och kapitalförvaltningen.
År 1996 var han med och grundade fondförvaltningsbolaget Fondita. 2007 tog Storsjö steget över till jordbruket och blev verksam på Nyby gård, där han byggt upp jordbruksverksamheten och inlett uppfödning av dikor på affärsmässig grund.
Karriärbytet, som skedde i mogen ålder, framhölls som både modigt och inspirerande. Vid sidan av detta har han varit samhälleligt och politiskt aktiv, bland annat som fullmäktigeledamot i Esbo och medlem i ett partis styrelse, samt visat ett starkt intresse för modern jordbruksproduktion och bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
Under de senaste åtta åren har Peter Storsjö varit medlem i SLC:s finansråd. Under denna period har organisationens placeringsstrategi genomgått en betydande förändring – från en traditionell portfölj med fokus på finländska börsaktier och direktavkastning till en mer globalt diversifierad portfölj med nya placeringsinstrument.
I denna omställning har hans sakkunskap inom finansmarknaden varit av stor betydelse. Hans analytiska förhållningssätt och kritiska frågor har bidragit till att stärka portföljens utveckling, även under år präglade av turbulens på finansmarknaderna.
Storsjös insatser, både inom finanssektorn och inom jordbruket, har haft en bestående betydelse. Genom att kombinera djup finansiell kompetens med praktiskt jordbrukande har han bidragit till att stärka SLC:s ekonomiska förutsättningar.
Höjning av medlemsavgifterna – mötets viktigaste fråga
En av de viktigaste sakfrågorna att behandla för just detta fullmäktigemöte var en höjning av medlemsavgifterna till SLC. Det här gäller alltså medlemsavgifterna som medlemsorganisationerna, producentförbunden och skogsvårdsföreningarna, betalar till SLC.
En grupp, förändringsgruppen, med representation från medlemsorganisationerna, har sammanträtt och dryftat frågan.
– Medlemsavgifterna måste höjas för att vi ska närma oss en rimlig nivå på dem och som andel av kostnaderna för verksamheten. Vi har en målsättning på att verksamheten ska finansieras med medlemsavgifter till 15 procent för att hålla en mer rimlig nivå och för att enbart ha ett så kallat hållbart uttag av placeringarna. MTK har motsvarande nivå på 30 procent, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.
Redan tidigare var man överens i förändringsgruppen om att höjningar skulle behövas som kunde ge ungefär 100.000 euro till i medlemsavgifter till SLC:s kassa.
När man kommit vidare till en konkret nivå i diskussionerna enades man om tillvägagångssättet och beloppen vilket resulterar i en ökning av intäkterna till SLC från medlemsavgifter med drygt 97.000 euro för 2026.
Det här överlämnades som beredningens beslutsförslag till fullmäktige. Trots att frågan tidigare väckt diskussion hade ingen några frågor och fullmäktige kunde fatta beslut om en höjning av medlemsavgifterna enligt beredningens förslag.
Kenneth Påhls, ordförande för Svf Österbotten, ville ändå kommentera.
– En plats i fullmäktige har en prislapp på ca 15.000 euro för producentförbunden och Svf Södra Skogsreviret. För Svf Österbotten har en plats i fullmäktige däremot en prislapp på nästan 29.000 euro, säger han.
Påhls meddelade ändå samtidigt att han inte motsätter sig beslutet om att höja medlemsavgifterna utan avser repliken närmast som en tankeväckande kommentar för att illustrera det demokratiunderskott och den obalans som det enligt honom alltjämt finns mellan SLC:s olika medlemsorganisationer.
Läs också:
”EU:s nya frihandelsavtal kan ge ökad finländsk export”
”I framtiden kommer Europa vara tvunget att sköta sitt försvar helt själv”
Miljöminister Sari Multala: Förlusten av biologisk mångfald måste stoppas!
