EU-kommissionens krav på reducering av bekämpningsmedel motsvarar inte verkligheten i Finland. Det säger jordbruksöverinspektör Tove Jern på jord- och skogsbruksministeriet.
I slutet av juni presenterade EU-kommissionen ett förslag till förordning enligt vilken användningen av bekämpningsmedel inom lantbruket bör halveras fram till år 2030. För Finlands del ligger minskningsmålet på 53 procent, vilket är på samma nivå som för Nederländerna och Frankrike.
Tove Jern som är jordbruksöverinspektör på jord- och skogsbruksministeriet förklarar:
– EU-kommissionen vill ersätta det nuvarande direktivet med en ny förordning. Det nuvarande direktivet riktar in sig på att begränsa riskerna med användningen av växtskyddsmedel, medan det nya förslaget fokuserar på minskningsmål för växtskyddsmedel. Målet ingår i EU:s ”från jord till bord”-strategi som är en del av unionens Green Deal.
– I de flesta EU-länder används växtskyddsmedlen inom jordbruket. I Finland är situationen annorlunda eftersom vi främst använder urea och detta inom skogsbruket för att motverka rotröta hos gran och tall, berättar Jern.
Bekämpningen av rotröta i skogsbruket är lagstadgad i Finland och urea är ett av medlen som används. Urea i sig är bara kväve i vattenlöslig form som kan användas för en rad olika ändamål: exempelvis används urea i moderna dieselmaskiner för att rena avgasutsläppen (AdBlue), men också just för behandling av stubbar i skogen vid sommaravverkningar för att motverka spridningen av rotröta i skogarna.
Förvrängd bild
EU-kommissionen beräknar användningen av bekämpningsmedel baserat på den totala försäljningsvolymen. För Finlands del dominerar urean helt, och används dessutom inte inom jordbruket utan inom skogsindustrin som växtskyddsmedel vid behandling av rotröta.
Om man tar in urean i formeln för att beräkna minskningsmålet blir bilden förvrängd.
– Det som är nästan komiskt är att i formeln skall man dela den totala försäljningsvolymen med åkerarealen, vilket är galet eftersom urean inte används på åkerareal. Men vi är så ensamma om den här stora användningen av växtskyddsmedel inom skogsbruket att kommissionen inte tagit det i beaktande.
Problemet i sig är inte nytt.
– Det här med urea har vi pratat om i många år och försökt få Bryssel att inse situationen. Kommissionen har i stort sett bara ryckt på axlarna och vägrat acceptera att deras formel kanske inte beskriver verkligheten i Finland. De är under stark politisk press och bryr sig helt enkelt inte om något litet land i norr som står för en försvinnande liten del av totalförbrukningen, säger Jern.
Förbrukningen i Finland är låg
Användning av urea i skogarna har sina rötter i det faktum att man i början av 2000-talet stiftades en lag som gör det obligatoriskt att bekämpa rotröta vid sommaravverkningar. Samt att man kan få stöd för användningen av detta växtskyddsmedel.
Då godkändes urea som bekämpningsmedel, och sedan dess har också försäljningen av urea vuxit stadigt. Den står för trefjärdedelar av allt växtskyddsmedel som används i Finland.
Tukes gjorde för två år sedan en bedömning av ureaanvändningen i skogen eftersom användningen ökat så mycket. Man kom då fram till att rotrötan måste behandlas med antingen urea eller biologiska preparat där bägge har liknande risker, samt att ureaanvändningen är befogad.
Åtgärderna inom jordbruket blir därmed ett frågetecken eftersom användningen av bekämpningsmedel redan är så liten i Finland (0,6 kg/ha).
– Om man skall mäta framsteg med en indikator måste man ju ha en indikator som är vettig. Om vi nu skulle måsta leva med indikatorn som ingår i förslaget så betyder det att vad än vi gör inom jordbruket så kommer det inte att synas eftersom urean är så dominerande.
Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral gjorde i fjol en utredning om hur EU:s biodiversitetsstrategi, där samma minskningsmål ingår, skulle påverka Finland. Utredningen gjordes utan att ta med urean i beräkningarna och kom fram till att en 50 procents reducering i användningen av glyfosat och en 25 procentig reducering av de övriga bekämpningsmedlen skulle innebära en totalminskning på 50 procent. Detta skulle också leda till att skördarna skulle minska med 10 procent.
Ett impopulärt förslag
Kommissionens tajming kan tyckas vara ytterst olämplig. Många länder har lyft fram problemen gällande livsmedelskrisen, energikrisen, självförsörjningsambitionerna och kriget i Ukraina. Samt omöjligheten i att uppnå målen redan 2030.
– Kommissionen måste alltid göra en konsekvensbedömning när de lägger fram ett lagförslag. Den bedömningen är gjord under helt andra omständigheter än vad vi har idag, poängterar Jern.
Polen går därför i spetsen för en grupp länder som nästa vecka vid jordbruksrådet kommer att lyfta upp frågan om konsekvensbedömning.
Frågan om bekämpningsmedel kommer att behandlas i Europeiska unionens råd där medlemsländernas representanter diskuterar sinsemellan.
– Den kommer också att behandlas i parlamentet samt i miljöutskottet vilket ger en hänvisning om hur man vill se på saken. Troligtvis kommer rådet att vilja göra förslaget enklare, medan parlamentet vill göra det strängare, tippar Tove Jern på.
Till slut förs trilogförhandlingar då rådet, parlamentet och kommissionen skall försöka nå en kompromiss om det hela.
Jern poängterar dock att ingenting ännu är hugget i sten.
– Förslaget är problematiskt ur vår synvinkel, men samtidigt är vi bara i början av diskussionerna kring förslaget. Det kommer att ändra, men det är svårt att veta i vilken riktning.