Under måndagen och tisdagen besöktes södra Finland av skogspåverkare från EU:s alla hörn i och med att Finland som EU-ordförandeland stod värd för det informella mötet för medlemsländernas högsta skogstjänstemän.
Det är en glad och förväntansfull grupp skogstjänstemän från EU:s medlemsländer som beger sig till två skogsskiften i Mäntsälä. Det är fråga om en grupp med exceptionellt bred skogskunskap som drar ut till skogs.
– Vi ser fram emot att bekanta oss med det finländska skogsbruket, säger Arvids Ozols från jordbruksministeriet i Lettland.
Ozols berättar att man diskuterat skogsbränder rätt så mycket under mötet här i Finland och att de flesta medlemsländer ser till de nordiska länderna för spetskunskap inom bekämpande av skogsbränder.
– I synnerhet i Sydeuropa är det generellt torrt och där finns det ett behov för effektivare bekämpning av skogsbränder. Bland EU-länderna finns det förhoppningar om att de nordiska länderna kunde, på sätt eller annat, bidra med spetskunskap inom bekämpning av skogsbränder, säger han.
Plantering av gran
Vid ett skogsskifte förevisar Sami Oksa, direktör för samhällsrelationer vid skogsbolaget UPM, hur en förnyelse av en kalyta går till.
– På det här området är terrängen av blåbärstyp och vi förnyar med gran. Ytan har avverkats i somras och markberetts för några veckor sedan. I dag ska vi plantera den och det gör vi med plantor från en plantskola, just nu är de ungefär ett år gamla, säger han.
Oksa förklarar bland annat hur lång omloppstid skog i regel har i Finland, vilka som är de vanligaste trädslagen och till vad man använder olika trädslag och sortiment.
– Vi eftersträvar att ta tillvara det mesta av skogen. Det som inte förs härifrån får bli kvar som en slags gödsling för skogen, säger han.
En av deltagarna som är särskilt ivrig med planterandet är Fanny Langue, generalsekreterare vid CEPF, organisationen för privata skogsägare i Europa. Organisationen huserar i Bryssel.
– Visst är det spännande att komma hit till ett nordiskt land, där skogen har så stor betydelse, såväl ekonomisk som beträffande övriga aspekter, och få ta del av er kunskap, säger hon.
En typisk andra gallring i ett tallbestånd
Efter en rask promenad har gruppen förflyttat sig till ett annat skogsskifte där man håller på med en andra gallring med skördare i ett tallbestånd. Oksa hoppar upp på skördaren och börjar förklara.
– Här glesar vi alltså maskinellt ut beståndet och efter det får de här präktiga tallarna växa till sig i ytterligare något tiotal år, säger han.
En av de som intresserat följer med skördarens aktivitet i skogen är ungraren Péter Albert Csépányi. Han påtalar vikten av att man inom EU borde sätta fart på arbetet med en ny skogsstrategi för unionen. Den pågående strategin upphör 2020 och om man inte börjar beredningen inom kort finns det en risk för att man är utan strategi för en tid.
– Det är i och för sig inte så farligt men det är onödigt, säger han.
Gällande skog har de nordiska ländernas ståndpunkt traditionellt varit att man inte vill ha en gemensam skogspolitik för EU, i likhet med den som finns för jordbruket (CAP).
– I Ungern är vi däremot inte lika kategoriskt emot det som till exempel ni är här i Finland. Men det är klart att det finns klara orsaker till det här. Historiskt har vi helt enkelt inte haft så mycket skog i Ungern, under de senaste årtiondena har skogens omfattning ändå vuxit betydligt, men dess ekonomiska betydelse är fortfarande under en procent av vår bruttonationalprodukt, säger Csépányi.
Han fortsätter med att förklara att i takt med att skogens miljömässiga och sociala betydelse växer kommer sannolikt också trycket på en utpräglad skogspolitik i EU att växa.
– Men vi är inte där än. Tiden är inte mogen för det, säger Csépányi.
Kroatien tar över vid årsskiftet
Kroatien hade en speciellt omfattande delegation vid det informella mötet för EU-ländernas högsta skogstjänstemän i och med att landet tar över EU:s ordförandeskap vid årsskiftet.
Det är första gången som landet agerar ordförande för unionen, Kroatien är EU:s färskaste medlemsland och anslöt sig 1 juli 2013.
För att vara ett sydeuropeiskt land har också skogarna förhållandevis stor betydelse där, 47 procent av Kroatiens landareal är skog.