Den inhemska dammusslan skulle bli en lockande delikatess för en pop up-restaurang i Vasa. Men då satte EU:s regelverk käppar i hjulen och förbjöd den som livsmedel. Samma EU som finansierat ett projekt som bland annat undersökt olika användningsmöjligheter för just dammusslan.
– Beslutet att restaurangen inte fick servera dammussla kom inte som en total överraskning. Både jag och krögaren var medvetna om att det var en risk, och de lokala myndigheterna som slutligen förbjöd dammusslorna som livsmedel hade egentligen inget annat val om lagstiftningen följs till punkt och pricka.
– Men klart jag också kan tycka att det är paradoxalt att samma EU som uttryckligen vill utveckla den här typen av hållbart vattenbruk sedan ändå gör det så svårt i praktiken, säger Jonas Harald, fiske-leaderkoordinator vid Aktion Österbotten.
För några veckor sedan skulle Vasakrögaren Kim Hellman bli först i världen med att servera inhemsk dammussla som en av de åtta rätterna i en högklassig meny. Men när han började göra reklam för sin specialmeny tog det inte länge innan Vasa stads miljödirektör förbjöd restaurangen från att servera dammussla.
Grundar sig på EU-förordning
Beslutet grundar sig på EU-förordningen om nya livsmedel. Enligt den kan dammussla inte betraktas som människoföda eftersom den inte har använts i betydande omfattning inom unionen före den 15 maj 1997.
– På grund av att just denna musselart inte har använts som människoföda och handelsvara i betydande omfattning är det fråga om ett livsmedel först måste godkännas innan det får säljas, förklarar Harald.
Han understryker att han inte har något emot EU-förordningen ifråga.
– Den lagstiftningen behövs med tanke på vad allt som tillverkas i dag. Vi tillverkar proteiner ur luften, odlar köttceller i laboratorium, extraherar ämnen ur olika saker för att användas som tillsatser i kosttillskott. Det är mycket viktigt att det finns någon som kontrollerar detta, säger Harald.
Och fortsätter:
– Men ifråga om dammusslan är det inte ett nytt livsmedel – det finns dokumenterat att man ätit sötvattensmusslor i flera länder, men inte exakt vilka arter. Och det är själva definitionen i förordningen som nu sätter käppar i hjulen.
Effektiv vattenrenare
För snart två år sedan berättade LF om det EU-finansierade och internationella projektet Cool Blue, som Harald delvis arbetar med. Projektet har haft som uppgift att utveckla olika metoder för generativ odling till havs – och här har dammusslan, som växer naturligt i Finland – varit intressant.
– Dammusslan är en effektiv vattenrenare eftersom den tar upp näringsämnen och mikroorganismer och lever på dem. Inom ramen för projektet har vi utrett kommersiell odling av dammussla och olika användningsområden. Potentiella områden kunde vara höns- eller fiskfoder samt som livsmedel, berättar han.
Under de senaste åren har Harald med hjälp av andra plockat dammusslor ur insjöar. På grund av att de ligger på botten har de en mycket kraftig dyig smak. Genom att lägga dem i flytande sumpar i havet, filtreras den dåliga smaken bort efter ett par månader.
När LF kommer på besök till Harald har han kokat musslorna i en lag och gratinerat dem i persilje- och vitlökssmör samt ost.
– De har en svagare musselsmak jämfört med exempelvis blåmusslor och kan därmed lämpa sig bättre för finska konsumenter som inte är vana med att äta blåmusslor. Det är en delikatess, konstaterar Harald.
Försöker hitta odlingsmetoder
Cool Blue-projektet har även samarbetat med YH Novia och Jyväskylä universitet. Det sistnämnda har arbetat med hur man kunde börja massproducera dammusslor.
– Men vi har inom ramen för projektet inte ännu hittat en effektiv metod. Det är varken ekonomiskt eller ekologiskt hållbart att plocka vilda musslor, och för att det ska bli ett alternativ i framtiden behöver vi ta fram en fungerande produktionsmodell, konstaterar Harald.
Tror du att ni kommer lyckas med det?
– Inom några år tror jag vi har knäckt koden, svarar han.
De musslor som krögaren Hellman skulle servera kommer nu Harald att koka och frysa in. I sumpar har han ett par tusen musslor som har renats i havet och är redo för konsumtion.
– Jag tar tillvara en del och resten får vara kvar i sumparna över vintern. Restaurangen hade räknat med att sälja 3.000-4.000 musslor, men nu får vi se vad vi gör med dem. Jag kommer i alla fall att äta upp några, säger han och skrattar.
Vad händer nu med processen att få dammusslan godkänd som livsmedel? Harald berättar att man planerat ett projektsamarbete med universitetet i Wageningen i Holland. Där utvecklar man odling av andmat, som blev godkänt av EU som nytt livsmedel i början av 2025.
– Andmat är en liten växt som flyter i övergödda diken och målet är att börja odla det i kommersiell skala i växthus. Här kunde man också planera för ett pilotförsök med andmat i ett växthus i Österbotten, säger han.
Tanken är att i samarbete med universitetet göra en ansökan om att få dammusslan godkänt som nytt livsmedel inom EU.
– Det är frågan om en lång och dyr process och att samarbeta med ett universitet som genomgått samma med ett annat livsmedel underlättar. Men jag tror och hoppas att vi är i mål om några år, säger Harald.