EU-parlamentet röstade denna veckas tisdag igenom den kontroversiella lagen för återställning av skadad natur. Förslaget måste ännu passera EU:s ministerråd, men denna sista etapp torde inte förorsaka några problem.
Omröstningen var relativt knapp men slutresultatet är tydligt. Trots motstånd från den konservativa EPP-gruppen antogs lagen i parlamentet med en majoritet av 329 röster mot 275 röster samt 24 nedlagda röster.
Innan lagen kan träda i kraft före EU-valet i juni, måste rådet godkänna den aktuella kompromissen som EU-institutionerna tidigare har förhandlat fram. Inget datum har fastställts men omröstningen kan genomföras vid ett ordinarie ministermöte. Därefter träder förordningen i kraft i alla medlemsländer.
Målet med förslaget till förordning om restaurering av natur är att förbättra naturens tillstånd i stor utsträckning i olika miljöer, både inom och utanför skyddsområden.
Snabba ryck hos kommissionen
En av de drivande krafterna bakom lagen har varit EU-kommissionären Frans Timmermans, som bland annat har lanserat EU:s gröna avtal. Timmermans har varnat för en tillbakagång inom den biologiska mångfalden.
Timmermans har nyligen lämnat EU-kommissionen för att bli politiker i sitt hemland. Nu måste EU:s gröna avtal övervinna det sista hindret, omröstningen i ministerrådet. Denna omröstning betecknas närmast som en formalitet.
Kommissionens förslag till förordning behandlades från sommaren 2022 till våren 2023 i EU-rådets miljöarbetsgrupp. Vid miljörådets möte den 20 juni 2023 antog medlemsländerna en allmän riktlinje om förslaget till förordning.
EU-parlamentet antog sin egen ståndpunkt om kommissionens förslag den 12 juli 2023. I sin ståndpunkt beaktade parlamentet i stor utsträckning de ändringsförslag till förordning som rådet redan hade lagt fram.
Den europeiska bondeorganisationen Copa-Cogeca hade uppmanat parlamentariker att stöda de föreslagna ändringarna. Europeiska folkpartiet (EPP) tog också ställning mot lagen på måndagen.
Vi anser fortfarande att lagen är dåligt skriven och saknar giltighet, kritiserade EPP-gruppens ordförande Manfred Weber på tisdagen i Strasbourg. EPP-gruppen har varit kritisk i samtliga skeden av beredningen.
Sträcker sig ända till 2050
Förslaget till restaureringslag har skarpt kritiserats av det borgerliga europeiska folkpartiet EPP i samtliga skeden av beredningsprocessen. I ett strategiskt skede lyckades en majoritet i parlamentet anta en text som öppnade vägen för fortsatta förhandlingar.
I den avgörande omröstningen stöddes förslaget för fortsatta förhandlingar av 336 parlamentariker, mot 300 nej-röster och 13 nedlagda. En motion från det europeiska folkpartiet EPP förlorade med 312 röster för och 324 röster mot förslaget.
Parlamentet röstade därutöver igenom ett antal ändringar av EU-kommissionens ursprungliga förslag. Slutomröstningen var likaså knapp med 336 röster mot 300 och 13 nedlagda röster.
Det vinnande förslaget bygger på EU:s strategi för biologisk mångfald som sträcker sig till 2030. Det övergripande målet är restaureringsåtgärder som omfattar minst 20 procent av EU:s land- och havsområden 2030.
Fram till 2050 ska alla ekosystem som kräver restaurering vara åtgärdade. Även om det förslag som godkänts av parlamentet är lättare än kommissionens ursprungliga förslag, har de allmänna målen förblivit oförändrade.