Förhandlingarna om brexit mellan EU och Storbritannien har denna vecka startat på nytt efter en lång paus. Båda sidorna är redo att återgå till dagordningen efter en flera veckor lång påtvingad paus.
Premiärminister Boris Johnson har kämpat mot corona i likhet med hans chefsförhandlare David Frost och EU-partens chefsförhandlare Michel Barnier. Nu borde de centrala figurerna vara immuniserade och redo för drabbning - per videokonferens.
Tidspressen är stark. Parterna har enats om tre veckolånga förhandlingsrundor med början den 20 april. Förhandlingarna går vidare i maj och början av juni men många ifrågasätter det digra programmet.
Otaliga öppna frågor pockar på en lösning. Det handlar om allt från fiskerättigheter till tekniska certifikat och finanstjänster. Kritiker varnar redan för att förhandlingarna kommer att överskuggas av coronakrisen.
EU förfogar inte över ett tillräckligt antal konferensrum med teknik för videokonferenser. Förhandlarna befarar att tekniken kan bli en flaskhals som i värsta fall kommer att begränsa de områden som behandlas.
EU har föreslagit ett frihandelsavtal utan vare sig tullar eller begränsningar för varumängder. I gengäld kräver EU garantier för rättvis konkurrens för att undvika social, miljö- och skattemässig dumpning.
Britterna eftertraktar likaså en rättvis konkurrens men motsätter sig formella regler. De vill inte heller anpassa sin handel till EU-standarder. Michael Barnier varnar för att detta tär på EU:s förtroende för den brittiska sidan.
London vill ha ett avtal enligt modell från CETA-avtalet med Kanada. EU-sidan anser att jämförelsen haltar, då handeln med Kanada är jämförelsevis blygsam och avståndet till Kanada stort. I jämförelse betraktas Storbritannien närmast som en rågranne.
Eftersom fiske och handel här ihop, vill EU reglera fisket inom ett frihandelsavtal medan britterna vill omförhandla sina avtal årligen. Inom jordbruket är det ännu svårt att uppskatta de slutliga konsekvenserna av en brexit.