EU:s medlemsländer och EU-parlamentet efterlyser tunga marknadsåtgärder som privat lagring för att bistå jordbruket i coronakrisen. Men EU har ont om resurser. Det saknas pengar, svarar kommissionär Janusz Wojciechowski.
Kommissionen antog senaste torsdag ett åtgärdspaket som syftar till att stärka gårdarnas kassaflöde och likviditet. Paketet ska framför allt minska den administrativa bördan för både producenter och nationella myndigheter.
Lättnaderna ska förverkligas genom att från medlet av oktober höja förskotten för direktstöden från 50 procent till 70 procent. För landsbygdsstöden höjs det maximala förskottet från 75 procent till 85 procent.
Det andra åtgärdspaketet syftar till att minska byråkratin i samband med de fysiska kontrollerna på gårdarna. Kommissionen är beredd att lindra de gällande bestämmelserna för att minimera den fysiska kontakten mellan bönder och inspektörer.
I praktiken ska antalet kontroller sänkas till ett minimum. Enligt kommissionen reduceras de fysiska CAP-kontrollerna från fem till tre procent. Dessutom ökar flexibiliteten när det gäller kontrollernas tidpunkt.
Kritik från parlamentet
Paketet övertygar varken EU-parlamentet eller medlemsländernas jordbruksministrar. Kommissionen borde leverera betydligt vassare verktyg. Tysklands och Frankrikes jordbruksministrar krävde redan förra veckan krafttag för att stabilisera marknaden.
En majoritet av EU:s medlemsländer ställde sig redan före påsken bakom ett förslag i det särskilda jordbruksutskottet om att öppna privat lagring för skummjölkspulver, smör och ost. Bara Danmark och Nederländerna avvisade åtgärden.
Regeringarna och parlamentet efterlyser interventioner på marknaden med uppköp för privat lagring. Samma recept har redan föreslagits av jordbrukets intresseorganisationer. Wojciechowski grillades hårt i EU-parlamentet förra veckan.
Agrarkommissionären deltog i jordbruksutskottets möte där han lyssnade till parlamentarikernas kritik. Kommissionären uppgav att hans stab prövar alla tänkbara handlingsalternativ men beklagade det sparsamma ekonomiska spelrummet.
Problemet är den strama EU-budgeten. Kommissionen saknar de nödvändiga resurserna för marknadsåtgärder. Möjligen kunde man ta till pengar som återstår inom landsbygdsstöden, funderade Wojciechowski.
Svaret övertygade inte utskottet. Enligt jordbruksutskottets ordförande, tysken Norbert Lins (EPP), riskerar en sådan modell att snedvrida fördelningen mellan medlemsländerna. Då vore en mobilisering av EU:s krisreserv ett bättre alternativ.
Utskottet uppmanar kommissionen konkret att aktivera krisreserven på allt som allt 478 miljoner euro för undantagsåtgärder mot marknadsstörningar. Utskottet betonar att krisreserven inte får belasta CAP-budgeten.
Kommissionen saknar greppet
EU-ländernas jordbruksministrar har anslutit sig till kravet på privat lagring, liksom också EU-parlamentet. Norbert Lins (EPP) förvånar sig över kommissionens svaga reaktioner på utskottets förslag.
Lins påpekar att EU förfogar över effektiva verktyg för ändamålet. Det vore dags att inleda uppköp och lagring av jordbruksprodukter. Enligt Lins sölar kommissionen olovligt länge i stället för att handla.
Under videokonferensen presenterade Wojciechowski vaga förslag som gav fler frågor än svar. Han medgav att CAP inte har utrustats med resurser för att tackla en kris av denna dimension.
I stället uppmanade han parlamentet att jobba mer för en starkare jordbruksbudget för perioden 2021-2027. Enligt utskottet är detta en klen tröst med tanke på de helt öppna förhandlingarna om budgetramen.