Efter många år av tvekan öppnar EU:s medlemsländer sina marknader för den gröna gentekniken. Snart ska genetiskt modifierade livsmedel finnas tillgängliga i butikerna utan särskild märkning. Livsmedelsbranschen vittrar nya chanser medan kritikerna är skeptiska.
Representater för EU:s ministerråd och EU-parlamentet enades nyligen om ett genombrott för den nya genomiska tekniken NGT. Med gensaxen Crispr/Cas som hjälpmedel blir det tillåtet att redigera växt-DNA i önskad riktning.
Utöver att man går inför att ta bort oönskade gener från en viss växt tillåter man även att genetisk information får fogas in från en närbesläktad växt till en annan.
Patent på utsäde kommer synbarligen ändå inte att tillåtas.
Nya metoder inom förädlingen
Växtförädlarna kan bli teknikens suveräna vinnare. Den nya förordningen gör det möjligt att sätta in toppmoderna och snabba metoder för att modifiera och anpassa grödor till klimat, gödselmedel och tolerans mot insekter eller skadedjur.
Den nya tekniken gör det möjligt för växtförädlarna att jobba effektivt med hjälp av den så kallade gensaxen. Det innebär att genetisk information från en växt snabbt och effektivt kan fogas in i en annan kandidat för modifiering eller utbyte av DNA.
Europa har sedan länge hamnat på efterkälken när det gäller nya genomiska tekniker. I USA, Sydamerika och flera andra regioner har det länge varit fritt fram för växtförädlare att klippa och skära med gensaxen.
Förutsatt att EU-parlamentet och ministerrådet bekräftar resultaten i de förestående trepartasförhandlingarna, kan reformen träda i kraft. Det är ändå möjligt att miljöorganisationer kan försöka fördröja processen.
Förutsatt att EU-processen löper enligt planerna, torde det bli möjligt att hantera enkla genredigerade växter (NGT1) på samma sätt som konventionella grödor. De kan framöver undantas från särskilda märkningskrav och odlingsregler.
EU-kommissionen hade redan 2023 lagt fram sitt förslag till en reform av gentekniklagarna. Det politiska trycket satte emellertid stopp för processen i det skedet, trots att EU-parlamentet i princip var överens.
Motståndet förblev länge mycket starkt i några medlemsländer, särskilt i Tyskland, varvid alla försök till kompromisser blockerades. Ett genombrott lyckades först i samband med det fjärde försöket.
I maj 2025 kunde slutligen en trepartsprocess inledas, där rådet, parlamentet och EU-kommissionen måste mangla fram en kompromiss. Nu har representanter för rådet och parlamentet enats. De båda institutionerna ska härnäst anta förslaget.
Hur reagerar konsumenterna?
Kritiker varnar ändå för möjliga problem med konsumentskyddet. Utan obligatorisk märkning kommer det inte längre att vara möjligt för konsumenterna att bedöma om ett livsmedel har producerats med genteknik eller inte.
EU-kommissionens förslag inkluderar ingen obligatorisk märkning för varken livsmedel eller foder som härstammar från NGT1-grödor. Däremot måste utsäde eller motsvarande förökningsmaterial tydligt deklareras som ”kategori 1 NGT”.
Denna information gör det möjligt för jordbrukare att avgöra om de vill odla sådana växter eller inte. NGT1-växter kommer framöver att vara förbjudna i ekologisk produktion. De ekologiska odlarorganisationerna insisterar på ett strikt förbud.