EU-domstolens flummiga fjolårsutslag om gensaxens rättsliga status blockerar fortfarande tillgången till den nyaste växtförädlingstekniken i Europa. Medlemsländerna kräver nu besked av kommissionen. Frågan måste lösas senast våren 2021.
Frågan har tagits upp av det finländska ordförandeskapet. Flera andra medlemsländer pockar på besked. Ska de nya förädlingsmetoderna som bygger på crispr/cas och liknande metoder betraktas som klassisk genteknik eller inte?
I sin omtalade dom om ställningen för nya genomiska metoder slog EU-domstolen i fjol fast att den nuvarande lagstiftningen också gäller de nya metoderna för mutagenes. I praktiken är problematiken inte så enkel.
I ett färskt beslut konstaterar EU-rådet, d.v.s. medlemsländerna, att domslutet har väckt många praktiska frågor. Konsekvenserna krånglar till det för nationella myndigheter, industrin, växtförädlingssektorn och forskningen.
Produkter som förädlas enligt de nya metoderna för mutagenes kan inte särskiljas från motsvarande produkter som är resultatet av naturlig mutation. Detta aktualiserar också frågan om likabehandling av inhemska och importerade produkter.
Detta är viktigt, mot bakgrunden att flera länder utanför EU redan tillåter genredigerade produkter utan särskilda kännetecken. Länderna uppmanar kommissionen att brådskande tillsätta en utredning för ändamålet.
De små EU-länder visar största intresset
Nederländerna har länge gått i spetsen med krav på en europeisk helomvändning inom området. Nederländernas jordbruksminister Carola Schouten har gång på gång föreslagit en lagändring till förmån för mer flexibilitet.
Nederländerna och Spanien understryker vikten av att EU:s genteknikrätt prövas utan förbehåll med avseende på sin tidsenlighet. De nordiska länderna förhåller sig positiva, liksom Estland och Belgien.
En omprövning brådskar mot bakgrunden av den globaliserade marknaden. Det finns ingen teknik som kan skilja mellan genredigerade och icke-genredigerade produkter. Därför är det också omöjligt att skydda EU-marknaden mot sådan import.
Nästan alla viktiga jordbruksländer i Nord- och Sydamerika tillåter gensaxen utan legislativa förbehåll. Särbestämmelser saknas i praktiken helt, eftersom de nya metoderna för mutagenes inte går att upptäcka.
En bred front av europeiska forskare från hela Europa vände sig i juli med ett öppet brev till det nyvalda EU-parlamentet och kommissionen. I brevet krävde forskarna en modernare gentekniklag som tillåter gensaxen som verktyg inom växtförädlingen.
Forskarna befarar att den stela lagstiftningen i EU ska ta kål på växtförädlingen i Europa. Gensaxen skulle göra det möjligt för mindre företag att ägna sig åt växtförädling med metoder som Crispr/Cas. Bara stora koncerner har råd att satsa på GMO-tekniken.
Processen kan bli lång
Nu har medlemsländerna lagt sina förslag på EU-kommissionens bord, men några snabba ryck är inte att vänta. Först måste den nya kommissionen under ledning av Ursula von der Leyen bli varm i kläderna.
Kommissionen förväntas leverera sin rapport senast den 30 april 2021. Därefter kan förhandlingarna om konkreta förändringar i EU:s genteknikrätt inledas. Som vanligt torde processen bli komplicerad och framför allt politiskt laddad.
Inom tre månader förväntas kommissionen ge ett förhandsbesked om sina planer i frågan. Därefter börjar det sedvanliga bollandet. EU-länderna är långtifrån eniga och politikerna pressas hit och dit av sina väljare och starka lobbyorganisationer.
I Tyskland och Frankrike är opinionen övervägande negativ till det mesta som har med genteknik att göra. EU-parlamentet ska också säga sitt. Hittills har en majoritet i parlamentet ställt sig tvivlande till lättnader inom gentekniklagstiftningen.